Jag har plånbok, cerat, nycklar, mobil med ljudboken Låt mig ta din hand av Tove Alsterdal (blir bättre och bättre), pappersnäsdukar, tre fungerande kulspets, en trubbig blyerts samt några trasiga pennor som har fläckat insidan av väskan. Ett halvfyllt litet anteckningsblock där det står: Intervjua dina karaktärer om vad de har i väskan.
Vad karaktär X har i sin vet jag ännu inte, men karaktär Y är klar:
Hon har smink, hårsprej, talk (svettas mycket, får klåda av deodorant) ett extra par strumpbyxor, en liten rulle som tar bort damm och småskräp på särskilt mörka kläder, en gammaldags almanacka som hon skriver in sin övertid i (två födelsedagar är antecknade, hon har inte så många vänner), en anteckningsbok med guldkanter och en Parker IM reservoarpenna med svartlackerad kropp och guldpläterade detaljer. Överst ligger Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij, som hon måste ta upp när hon letar efter något, förhoppningsvis är det någon som ser hennes finkulturella läggning. I botten har hon I Hawaiis hetta av Bobby Hutchinson.
Intressanta tankar. Vad mina personer i min bok har i väskan borde jag ta reda på…
GillaGilla
Det var något jag funderade på i natt när jag inte kunde sova…
GillaGilla
Det är ju spännande att fundera på vad folk har i väskor och fickor! Både i verkligheten och i de manus man skriver! Speciellt när man får reda på att personen försöker visa upp en fasad, som du beskrev med böckerna. Jätteroligt! 😀
GillaGilla
Ja visst är det roligt att fantisera om vad folk har i sina väskor och fickor! Vad de vill visa upp för omgivningen och – mest spännande – vad de inte vill visa.
GillaGilla