Egentligen är jag en världskänd japansk författare och maratonlöpare, men det kan man inte se längre. Jag har blivit vitare, kvinnligare, svagare. Jag är förklädd till Eva Karlsson på riktigare.com.
På ett sätt som jag inte kan redogöra för bar jetströmmarna mig hit.
Det började med att jag låg nere i min brunn och tittade på månen som lyste rakt ner i hålet. Jag hade det bra, jag var lugn. Då hörde jag hennes skratt. Kvinnan i Sweden kunde inte sluta skratta. Det var något om en katt jag skrivit om, en speciell katt visserligen, det fanns folk i den boken som misstänkte att katten var en utsänd spion, men i alla fall. Den här kvinnan som inte står ut med skojsiga romaner, hon föll för en spionkatt.
Nu är jag här, lite darrig (jag ska skriva en bestseller om den här resan en dag) men nu är det dags att överföra kraften till henne. Att ge henne några råd och ett ödmjukt tack för att hon skrattade längst av alla är det minsta jag kan göra.
- Var aldrig rädd.
- Ta ut svängarna. Men bara om du vill. Inte för att någon annan säger det.
- Spring på dina egna stigar. Spring längre och längre.
Konfrontera drakarna, övervinn hindren, förstå riskerna, lev, hoppas, gå hela vägen och förvänta dig det bästa! Kort och gott liksom!
GillaGilla
Tja, varför inte. 🙂
GillaGilla