Det verkar som om de flesta som skriver får ur sig mängder med text varje dag. Själv skriver jag långsamt, eftertänksamt, går tillbaka om och om igen i min text, läser högt, lyssnar på orden.

Förra året överraskade jag mig själv och anmälde mig till NaNoWriMo (att bara säga förkortningen för National Novel Writing Month är en övning).

Skriv en roman på en månad, heter det i reklamen. Man registrerar sig, det kostar ingenting men man är välkommen att donera några dollar, och så kastar man sig in i projektet som går ut på att nå målet 50 000 ord under november månad. Man visar inte texten för någon utan rapporterar endast antalet ord.

För mig var det verkligen en utmaning att få ur sig så mycket, i genomsnitt 1 667 ord per dag. Jag skrev utan att tänka på vad jag skrev, bara malde på och oftast blev det halvdåligt men ibland glimrade det till. Jag var kreativ på ett nytt sätt och det var jättekul.

Några dagar innan november tog slut hade jag fått ihop 51 230 ord och kände mig nöjd. Sedan hade jag ett råmanus som är det manus som jag nu redigerar.

Om några veckor börjar nästa NaNoWriMo och hade jag inte prioriterat redigeringen hade jag hoppat på det igen.

Så här gjorde jag förra året innan det drog igång:

• Jag tänkte ut vilken historia jag ville berätta (hade flera idéer sedan länge) och tog en som jag ignorerat i många år men som på senare tid hade börjat bråka med mig.
• Jag planerade mina karaktärer och försökte lära känna dem.
• Jag bestämde mig för tre tidsplan (ett är borta nu) och läste gamla tidningar på Kungliga biblioteket från de olika årtalen så att jag hade ett hum om vad som hände i världen och vad man annonserade om och hur folk var klädda. Även om man inte använder ett dugg är det bra att veta.
• Jag bestämde mig också för vilka miljöer jag ville ha med. Bland annat så gjorde jag en tvådagars resa till en ort och gick runt som en spion (underbart) och pratade med folk och fotograferade och antecknade massor.
• Jag såg till att omgivningen visste att jag under hela november prioriterade umgänget med mina låtsaskompisar framför dem.

Ja, det var en härlig tid. 🙂