Inför min tågresa hade jag städat ryggsäcken så noga att jag inte hade något som passade som bokmärke (läste 115 sidor i Americanah). På hemvägen hade jag ett recept på en god soppa instucket mellan sidorna.
Allt letande efter något som kunde tjäna som bokmärke fick mig att tänka på Album, som bokhora.se kom ut med för fem år sedan. Minns att den innehöll många intressanta texter. Ett kapitel hette Konsten att använda bokmärken. Några läsare berättade om de mest märkliga bokmärken de hittat i böcker: En tusenlapp, en använd pappersnäsduk där snoret hade limmat ihop sidorna, en karta prozac och en salamiskiva!
Oftast använder jag ett kvitto, det jag får när jag köper pocketboken. Vad använder du?
eva karlssons blogg 
Jag viker aldrig hörn på mina böcker. Tycker för mycket om dem för att göra det. På inbundna böcker använder jag en av omslagsflikarna och till pocket tar jag antingen ett bokmärke som fungerar som ett gem eller ett tunt band som påminner om dem som finns i Bibeln och vissa anteckningsböcker.
GillaGilla
Håller med dig Iris, jag tycker också om mina böcker så mycket att jag undviker att göra hörn. 🙂 I alla fall när det gäller romaner. Läser jag däremot en faktabok viker jag hörnen på de sidor där jag antecknar eller stryker under.
GillaGilla
Jag använder mig av tunna postit lappar, jag läser mest fakta böcker och liknande. Och då kan det vara bra att kunna lämna flera bokmärken.
Jag gillar verkligen din blogg, den är super mysig. Kul att jag hittade den när jag sökte runt lite på böcker.
//Johanna
GillaGilla
Tack snälla Johanna. Fylld av glädje över ditt beröm tittade jag in på din blogg och hittade massor av bra knep. Som att bli av med sin skrivkramp till exempel. Och dina fina, inspirerande bilder. Dem ska jag titta närmare på!
Jag gillar sådana små post it-lappar i olika färger men lyckas aldrig ha några i beredskap när jag behöver dem.
GillaGilla
haha Jag använder metoden ha små paket överallt metoden, i väskan i lådor nära soffan och så vidare 🙂 Vad kul att du gillade skrivkramps inlägget. Det är mitt tema 🙂
GillaGilla
Nästa gång ska jag köpa på mig små paket och ha överallt jag också 🙂 En sak jag märkt sedan jag började blogga för snart tre månader sedan är att det har blivit jättekul att fotografera igen. Bloggar som dina med fina bilder gör mig inspirerad.
GillaGilla
Jag tager det jag haver närmast till hands, kan bli en strumpa i värsta fall men kom på att min mamma vävde vackra band en gång i tiden och gav bort som bokmärken. Måste kolla om hon har kvar några…
GillaGilla
Fint med vävda band och kul med en strumpa. Var den nytvättad?
GillaGilla
Hahaha, man tager vad man haver…med all sannolikhet var det en använd, eftersom de nytvättade ligger ordentligt i sin låda😄
GillaGilla
Ibland pratar man om lukt-tv men här var det alltså lukt-bok 🙂
GillaGilla
Jag har ett jättefint bokmärke som jag fått av en vän. Silvrig metall, snirkligt och fint med ett litet hänge i form av en klänning. (Jag är klännings-tokig, äger inga byxor…) Problemet är att jag vill ha det liggande framme, som prydnad, så i böckerna kör jag fortfarande som du med gamla kvitton och sånt 😀
GillaGilla
Förstår att du inte använder det fina bokmärket. Jag skulle heller inte ha gjort det.
Roligt att du är så konsekvent i dina klädval (men har du inte ens täckbyxor när det är trettio minus?).
GillaGilla
Den fina uppfinningen täckkjol är alldeles förnämlig och oväntat varmt, och dessutom mycket enklare att ta på sig än täckbyxor! 🙂
GillaGilla
Ja, sådana har jag ju sett. De verkar bekväma och man kan ha vad som helst under, bara att slå in sig själv som ett paket. Vem vet, jag kanske också köper en. 🙂
GillaGilla
Förresten kom jag på att jag ljög lite grann. Jag äger så många löpartights att jag skulle kunna öppna affär. Det är ju också byxor. Plus ”vandra-i-fjällen-brallor”. Fast nån gång ska jag nog klättra upp på en topp med täckkjolen 😀
GillaGilla
Ta gärna en selfie när du har klättrat upp på toppen 🙂
För övrigt tycker jag att löpartights kan kategoriseras som strumpbyxor. Men fjällbyxor är nog byxor hur man än försöker.
P.S. Om jag har förstått saken rätt springer löparen och krönikören Sofia Hedström (Runner’s World) alltid i kjol. Så det går det med.
GillaGilla
Lite blandat faktiskt, post-it lappar, kort på hunden, servett, toapapper… Man tager vad man haver.
GillaGilla
Åh, vad mysigt det låter med kort på hunden. Som man kan titta lite på när man tar paus i läsningen.
GillaGilla