Johannes Pinter är regissör, klippare och författare till både filmmanus och skönlitteratur. Bland annat har tolv av hans noveller publicerats i amerikanska antologier. Med inspiration från klassiska nordiska sagor och äventyrsskräckfilmer har han skrivit Vackra kyrkor jag besökt, som han debuterar med den 8 december.

Det börjar närma sig boksläpp… Hur känns det? Hur tänker du fira?

– Det är pirrigt som sjutton. Jag älskar över huvud taget att hålla i fysiska böcker, det är väl därför jag aldrig kommit mig för att börja läsa e-böcker. Och att inom en snar framtid få hålla i min egen roman är helt galet! Jag kommer att ha en releasefest. Var och när vet jag inte i svarande stund, men när detta publiceras kanske jag vet mer. Förmodligen skriver jag om det på debutantbloggen där jag medverkar regelbundet på fredagar.

Till bokmässan i höstas hade du ännu ingen bok att visa upp. Då skickade du pdf:n till kända personer i branschen för att be om deras utlåtanden. Så att du kunde trycka upp blurbar på en affisch. Det känns lika genialt som vågat. Har du ett jäkligt bra självförtroende?

– Det handlar nog mer om att tvingas vara lite fantasirik kring det där med att hitta vägar ut med sin bok, än om självförtroende. Jag tvekade och överlade ett litet tag (kanske en halvtimme) innan jag gav mig i kast med det. Men jag tänkte att jag inte har något att förlora på att försöka. De flesta jag kontaktade sa ja. Förvånansvärt få sa nej (typ fyra stycken) på grund av tidsbrist eller att de kände att denna boks genre låg lite långt ifrån deras eget skrivande (någon vill röra sig bort från skräcken, en annan jobbar mer inom fantasy). Men det var väldigt nervöst när jag först skickade ut. Den gick ut till både bloggare och ”skräckkollegor”, och jag blev mycket nervös när jag kom på att det var som en första tidig recensionsdag – alla kanske skulle återkomma och säga att de helt enkelt inte ville stå bakom sån smörja. Men det gick ju bra.

Vet du slutet på historien när du börjar skriva den?

– Ja, det gör jag. Kanske inte exakt alla detaljer, men i det stora hela. Jag är väldigt strukturerad när jag jobbar med en idé, och punktar upp skeenden väldigt detaljerat. Det underlättar helt enkelt för mig när jag skriver. Jag kan lägga all energi på att få ”nuet” att rocka, därför att jag är trygg med var jag har ”dået” och ”senet”.