Sara Lövestam är författare och lärare i svenska för invandrare. Hennes debutroman Udda vann Piratförlagets och Aftonbladets manustävling 2009. Därefter har hon skrivit ytterligare fyra romaner och en fackbok Grejen med verb i vilken hon illustrerar själv. Romanen Sanning med modifikation släpps i mars nästa år.

Omslaget till din kommande roman är snyggt och stilrent med Globen i siluett och inga människor. Hur kom förlaget och du fram till det?

– Tack, vad kul att du tycker det! Jag har alltid fått ha ett ord med i laget, och om jag inte har gillat ett förslag så har jag fått lägga in mitt veto. Mitt andra bokomslag baserades på en idé som jag hade och ett foto som jag tog, och omslaget till Sanning med modifikation har jag faktiskt gjort själv! Det blev så, eftersom jag hade den här idén om Globen och en kollega till mig föreslog att jag skulle klippa en silhuett. Jag klipper ganska ofta silhuetter, så det är inte så långsökt som det låter. Förresten, titta strax under Globen, så ser du kanske en människa ändå!

Som liten satt du ofta i en björk och funderade på varför substantiv i pluralis fick -er på slutet ibland och -or andra gånger. Nu är du grammatikexpert. Är det som att vara en läkare som i tid och otid måste ställa upp på konsultationer?

– Ja, jag får ganska många frågor från vänner och bekanta. Och okända. Det kan handla om vad som egentligen är ”rätt”, hjälp att komma ihåg regler för de och dem, eller hjälp inför en tenta eller ett projekt som innehåller grammatik. Enstaka frågor är bara roligt, men om det blir för mycket och jag känner att jag i princip skriver någon annans tenta, så får jag säga ifrån. Eller ta konsultarvode.

Heter det förresten skrivardag eller skrivdag?

– Jag tror inte att det finns ett etablerat ord som är mer rätt, men om man tittar på vanliga förled som har att göra med skrivandet som aktivitet så verkar ”skrivar-” vara lite vanligare, medan ”skriv-” ofta används om själva förmågan att skriva, så vi kan säga skrivardag. Eller skrivdag, om det känns bättre.

Hur ser en idealisk sådan dag ut för dig?

– En bra sådan för mig ser ut så här: Jag vaknar runt 8.30, går upp och äter frukost. Skriver mellan 9 och 12, äter lunch. Skriver ett par timmar till, kör mitt eget korta jympapass i 18 minuter för att inte gå sönder, duschar, pysslar lite med fakturor och bokningar. Om det är en riktigt bra skrivardag, och det är ju det som jag ska beskriva här, så får jag dessutom mer inspiration på kvällen, och sitter till 23-tiden. När jag var yngre kunde jag sitta till fyra på morgonen om jag verkligen blev inspirerad, nu ligger smärtgränsen vid halv två. Men efter klockan 17 känner jag inte att jag måste skriva. Det är också viktigt, efter några år som dubbelarbetande lärare/författare, att känna att jag har tid när jag inte måste göra någonting.

Sara Lövestam bloggar här och på Litteraturmagazinet.