Johanna Wistrand är redaktör, författarcoach, lektör, ibland kursledare samt spökskrivare till två fackböcker, två romaner och fyra självbiografier. De heter… nej, just det, de är hemliga. Så fort ett manus är klart och överlämnat till person X raderar hon sin hårddisk och ingenstans i den färdiga boken finns hennes namn med.

Vem har veto om person X till exempel vill inleda sina memoarer med sin födelse och du vill börja med kuppen mot banken?

– Kunden har förstås bestämmanderätt, och eftersom jag, som spökskrivare, inte garanterar publicering på etablerat förlag (vilket innebär att manus måste vara så bra som det bara går) så skulle jag kunna lämna över handlingen och manusets komposition helt till kunden. Men jag erbjuder mig alltid att vara bollplank, när jag märker att det behövs, när jag ser att kunden inte har tillräckligt med kunskap i hur man skapar en intressant, läsvärd text. 

– En av mina kunder som jag skriver en humoristisk roman åt har fått utstå många av mina dissningar till hennes förslag – de håller helt enkelt inte alltid. Men hon vill ha det så. Jag tror på den här boken och kommer att få stå med som medförfattare, därav mitt kanske större engagemang i berättelsen.

– Man får det man betalar för. Om du betalar säg 90 000 kronor plus moms för en roman på 275 sidor så måste du ge mig exakt allt innehåll och synopsis för varje kapitel. Då bidrar jag bara med mitt hantverkskunnande och skapar en habil, läsvänlig text utifrån materialet jag får, i den stil/ton du vill ha. Om du däremot betalar 500 000 kronor plus moms (det har inte hänt ännu) så hjälper jag även till med karaktärernas utveckling, handlingen, kompositionen, rytm, ja allt. Då jobbar jag med enbart din bok under hela året för att göra den redo för att skickas till de stora förlagen.

Du skriver på din hemsida att kunden väljer vilken stil boken ska ha. Om den ska vara hårdkokt och korthuggen eller ha en mer svepande, målande stil. Är det inte svårt att sudda bort sitt eget språk helt?

– Jo, det är svårt, Man får programmera om hjärnan på sätt och vis och läsa in sig på stilen, ha den i sig, nästan som ett slags musik, när man sätter sig ner och börjar skriva. Säkert är det så att ens egen stil aldrig faller bort helt. Men man behöver nog ha läggning för det där som jag kallar ”mediala” – att förmedla en annans röst.

Är det inte svårt att läsa lysande recensioner och inte få utropa det är jag, det är jag!

– Jag har inte varit med om några recensioner än. Jag har jobbat som spökskrivare i tre år och en boks produktionstid är lång, från ax till limpa till försäljning. Ett manus skickades ut till förläggare tidigare i höstas, vi ha inte fått respons än. Där kommer kunden inte heller hymla med att hon haft spökskrivare. De andra böckerna som jag har spökskrivit klart har varit privatpersoner som gett ut på eget förlag, och egenutgivna böcker recenseras mycket sällan. Så det återstår att se hur jag reagerar!

– Däremot, som författarcoach så kan det svida om jag har engagerat mig mycket under en längre tid i kundens arbete och sedan inte ens får tack på bokreleasen. Tänk på det, du som bokdebuterar och haft en coach – coachen har delvis levt med ditt manus, känt sig delaktig, lite moderligt stolt rentav. Ge gärna henne eller honom credit för engagemanget, även om du har betalat för hjälpen.

Hur ser en idealisk skrivardag ut?

– Då arbetar jag i korta stunder under hela dagen. Börjar en halvtimme efter frukost, ofta fortfarande i sängen (äter alltid frukost vid sängen). Sedan blir det en timme här och en timme där fram till klockan 22. Jag kan aldrig jobba i längre pass, när man spökskriver är man väldigt koncentrerad, det är ett högpresterande yrke. Man måste skriva bra, man måste vara de här ”mediala” som jag nämnde, man måste leva sig in i berättelsen och i karaktärerna, och låna ut sig själv, så att säga. Det kostar på ganska mycket, därför sprider jag ut det.

Johanna Wistrands hemsida.