I mitt förra inlägg berättade jag att jag insett att en stor del av romanen måste bort och jag fick så fina peppande kommentarer att tidsrymden mellan tanke och utförande förkortades med ungefär två månader.
Så här gick det till:
Natten därpå vaknade jag stärkt. Men jag gick inte upp och tog bort kapitlen som jag först tänkte utan somnade om med ett leende på läpparna. På morgonen vid datorn gjorde jag misstaget att börja läsa kapitlen som skulle bort och nej… jag kunde inte. Jag tycker om dem så mycket.
Ännu en natt. Ännu ett uppvaknande med en stark känsla av hur jag ville ha romanen. Kapitlen ska bort.
Nu är de borta.
Hade jag inte haft bloggen och peppande kommentarer på den och irl så hade jag fortsatt att vela i veckor!
Tack.
Uppdatering: Nu ska jag strunta i att romanen blir kort. I mitt förra jobb var det viktigt att skriva exakt på tecken, 5 000 eller 12 000 till exempel, men i detta jobb är jag fri att sätta punkt när jag vill. Tjoho!
eva karlssons blogg 
Det är svårt att skriva kort. Svårt att göra det enkla. En av mina favoriträtter har bara tre ingredienser. Så jag tror på att det lilla och enkla oftast blir det bästa! Ser fram att få läsa din bok Eva!
GillaGilla
Åh, tack Anna. Nu ska jag lägga manken till.
GillaGilla
Frihet är härligt!
GillaGilla
Ja det är underbart!
GillaGilla
Jag tror du gör helt rätt! Det är klart att det är svårt, både att ta bort sånt man älskar och att göra romanen så mycket kortare. Men oftast blir det bättre när man tar bort, det tror jag i alla fall. Och det är verkligen underbart att ha det här forumet för pepp och för luftning av tankarna. Tänk vad lyxigt vi har det 🙂
GillaGilla
Tack för stärkande ord. Men att det ska vara så svårt att säga adjö till meningar som man har suttit och tänkt ut? Samtidigt känns det som om man äntligen har städat ut en överfylld garderob, lättnaden! Håller med att det är lyxigt att man kan ventilera sina funderingar så här.
GillaGilla
Jag brukar också tänka att inga ord och meningar som man skrivit är bortkastade för att man tar bort dem från ett manus. Det är ju bara att spara och använda vid något annat tillfälle!
GillaGilla
Så sant! Och tänker man så går det mycket bättre att stryka 🙂
GillaGilla