FREDAGSINTERVJUN. Hanna Lundqvist i Östersund har bloggat på Den läsande Kaninen sedan september 2011. Hon presenterar sig som ”en boknörd som gillar böcker, musik, film, bra tv-serier, bakning och matlagning.” Av hennes ”bästa böcker 2014” har jag läst två: Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt och Hägring 38 av Kjell Westö. De är så bra att de skulle ha hamnat på min lista också, om jag haft någon.

… så jag förstår att du har bra smak, Hanna. Men nu undrar jag om du har några guilty pleasure-böcker som du inte skriver om?

– Nej, faktiskt inte, sedan jag startade bloggen så har jag skrivit om i princip alla böcker som jag läst. Det finns ett par som jag inte skrivit om, en deckare som var så fruktansvärt dålig att jag inte ville skriva om den då det hade blivit en väldigt grov sågning och en annan bok som jag helt enkelt inte förstod mig på. De enda böcker som jag generellt inte skriver om är de som jag ger upp på av olika anledningar.

Hur kom det sig att du började blogga?

– Jag har alltid varit en person som läser och som har läst ganska mycket och för några år sedan började en tanke om att försöka göra något med läsandet växa fram och det var där jag började fundera på att starta en bokblogg. Från början hette bloggen Den glada försökskaninen och tanken var att jag skulle skriva om lite allt möjligt, böcker, matlagning, bakning bland annat. Det dröjde inte så länge innan jag insåg att jag mest skrev om böcker och bytte namn till Den läsande Kaninen. Jag bloggar mest för min egen skull och för att jag tycker att det är roligt att skriva om de böcker jag läser och att vara med i olika utmaningar där man får tänka till om litteratur.

Vet du hur många böcker du har skrivit om under dessa år?

– Nej, inte det har jag inte koll på, vet dock att jag skrivit cirka 860 inlägg totalt på bloggen.

Jag blev jätteglad när jag läste att du utnämnt Miranda till 2014-års tv-serie. Jag brukar sällan se sit-coms men Miranda såg jag och, precis som du, skrattade jag överraskande mycket. Nu berättar du att hon skrivit två roliga böcker också. Vad spännande! Hur är de upplagda? Finns de på svenska?

– Roligt att höra att det finns fler som uppskattar Miranda. Dessvärre så finns inte Miranda Harts böcker översatta till svenska, den första boken som jag läste i somras heter Is it just me? och det är typ av självbiografi som hon till stor del skrivit till sitt tonåriga jag för att visa att livet kommer ordna sig. Den andra boken (som jag fick av mig själv i julklapp) är en best of-bok med manusen till Mirandas egna favoritavsnitt i serien och med lite bakom kulisserna-skvaller och anekdoter.

I år har du satt som mål att läsa ”ännu färre deckare som är inte är särskilt bra”. Vad är mest kännetecknande för en bra deckare och som uppenbarligen saknas i en dålig?

– För det första så tycker jag många deckare nu för tiden är alldeles för långa, det är få böcker där det är motiverat med 500-600 sidor och framförallt inte deckare. 349 sidor är den ideala längden, något som Camilla Läckberg verkar hålla med om då hennes senaste är 350 sidor. En bra deckare ska inte vara för lång, det ska vara få lik (det ideala är ett per bok), det inte frossas i detaljer om hur blodet sprutar, det ska helst inte finnas så mycket klyschor som alkoholiserade poliser, rättsläkare som röker på brottsplatsen för att de är lite excentriska och de får gärna utspela sig i lite annorlunda miljöer. Jag börjar få allt svårare med deckare där det i förbifarten dödas fem personer på ett par sidor utan uppenbar anledning. Viljan att läsa ännu färre deckare kommer från att jag har läst många deckare och allt oftare känt mig besviken på dem och vill därför byta ut dåliga deckare mot andra böcker som jag tycker är bra. Livet är trots allt för kort för att läsa dåliga böcker.

Tar du emot debutantböcker för recension? Om ja, vilka genrer vill du läsa?  

– Nja, jag tar sällan emot debutantböcker som recensionsexemplar eftersom jag känner att jag måste läsa dem och är därför mindre angelägen om att prova för mig okända författare som just recensionsex. Jag läser så klart debutantförfattare, men då lånar jag dem från biblioteket eller får tag på dem på annat sätt, där jag inte behöver känna något tvång över att läsa ut dem.

Tack Hanna för att du tog dig tid att svara på mina frågor. Önskar dig och alla en trevlig helg!