Påverkad av karaktärerna

Varje dag den här veckan har jag längtat till datorn och min text. Det har gått så bra att redigera. Jag putsar på meningar, stryker, lägger till, knyter ihop lösa trådar. Jag läser högt för mig själv, lyssnar, låter det bra? Ja, det gör det!

I går var jag ledsen, jag visste inte varför, men det gick fortfarande lika bra att jobba. Först när det blev kväll insåg jag att jag var förtvivlad över problem som jag inte hade men som min huvudperson har. Som ett omvänt ”skriva i terapeutiskt syfte”.

Lider och gläds ni med era karaktärer? Så att ni blir riktigt påverkad?

Det här inlägget postades i mitt skrivande. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Påverkad av karaktärerna

  1. Pia Widlund skriver:

    När jag var igång som mest med min bok så var det som om jag var en osynlig familjemedlem. Jag var med dom hela tiden som lite från ovan. Kände mig som en familjemedlem helt enkelt.

    Gilla

  2. Susanne Olars skriver:

    Hela tiden! Är väl därför både tvåan och trean finns planerade redan. Trodde inte att det skulle bli så, men jag är riktigt fäst vid gänget i boken. Känner absolut igen det du beskriver.

    Gilla

  3. Katarina skriver:

    Det där är så himla härligt. När man blir så ett med sina karaktärer att man känner det de känner och liksom BLIR dem. Den bästa känslan. 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s