Ulrika Hoffer: Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk.

I två månader har jag testat olika recept ur den här boken och när jag bläddrar i den vill jag återberätta allt. Men jag stannar vid: Blodsocker i balans. Kan det bli mer poetiskt?

Jag fikar ofta när jag sitter och skriver. Särskilt om det går trögt vill jag ha något sött. Förr åkte blodsockret upp och ner men med de här supergoda bakverken och godisbitarna förblir kroppen lugn.

Det kan bli lite av en ekonomisk chock när man första gången ska handla. Ingredienserna är dyra. Men sedan jag började jämföra med vad en latte och en chokladmuffins kostar på ett kafé tycker jag att jag kommer undan rätt billigt.

Ett problem är att mina gingerbites, havrekakor, peacemuffins, surisar, kanelkottar och snickersapor blir så amatörmässiga utseendemässigt. Inte alls som på bilderna i boken. Så jag äter upp dem snabbt för att göra nya. Men det är väl bara att fortsätta att öva. Kanske vågar jag bjuda på en sommartårta så småningom.

Ulrika Hoffer berättar om hur ”socker gullar med belöningssystemet och varför det känns så skönt precis när vi stoppar något sött i munnen”. Många intressanta aha-upplevelser följer på det. Hon skriver också: ”Adjöss sötsug. Adjöss dåligt samvete. Adjöss kamp.” Förr var hon en som åt mackor, pasta och eftermiddagsgodis varje dag men av olika orsaker var hon tvungen att hitta ersättningar för socker, gluten och mjölk.

En dag när jag stod och diskade alla delarna till matberedaren och plockade bitar av nötter från golvet funderade jag på hur en arbetsdag för en författare och receptutvecklare såg ut. Jag mejlade Ulrika och frågade. I morgon berättar hon om det i fredagsintervjun. Hon bjuder också på två recept. Bland annat peacemuffins – åh, de är så goda!