Jag behövde någon sorts input

Så skrev jag för två veckor sedan. Jag hade börjat läsa manus 1 och var villrådig. Hur skulle jag gå vidare? Vad behövde jag och texten för att nå högre och bli bättre? En lektör (igen), en coach, en kurs, en utbildning, privat handledning, en eller några testläsare?

Jag fastnade för det dyraste alternativet: Manuslinjen på Skrivarakademin. En ettårig utbildning som är intensiv och på heltid och jag blev euforisk och kände hur bra jag skulle kunna formulera mig efteråt. Förr var mitt mål att få en bok utgiven det viktigaste men numera är det glädjen i kroppen när jag skriver och får till en bra mening, ett bra stycke, ett bra kapitel … Visst vill jag fortfarande bli antagen men jag kan leva med att det inte blir så. Men jag måste alltid få fortsätta skriva.

Jag anmälde mig till informationskvällen den 16 april (sista ansökningsdag är 4 maj) och sedan kopplade jag av frågan om vad jag behövde för input. Och då kom idéerna om hur jag skulle förbättra manuset. Bland annat håller jag nu på att bygga upp en ny del 2 med sex kapitel. Har skrivit några nyckelord för varje, jag vet precis vad jag vill ha!

Den ettåriga utbildningen har redan gjort nytta. Avkoppling var förlösningen. Samtidigt har listan över det som talar mot att gå den vuxit. Jag skjuter ifrån mig frågan. Och skriver under tiden.

Detta inlägg publicerades i mitt skrivande. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Jag behövde någon sorts input

  1. Susanne Olars skriver:

    Det här är ju komiskt! För nån månad sen hittade jag en folkhögskoleutbildning i journalistik på distans som jag ”bestämde mig” för att gå, bara för att få ännu mer grepp om olika sorts skrivande. Så fort jag hade hittat den kunde jag sluta leta, och ägnade mig helt åt mitt manus igen istället. Troligen kommer jag att ”glömma bort” att skicka in min ansökan i tid, men bara tanken på att gå har redan gjort nytta! 😀

    Gilla

  2. Pia Widlund skriver:

    Den skulle jag också vilja gå. Om jag hade pengar och tid…

    Gilla

    • Eva Karlsson skriver:

      Jo, mycket pengar och mycket tid går det åt. För dig skulle ju dessutom resorna tillkomma. Nu fick jag idé om att intervjua någon som offrar allt och går utbildningen … men nu skulle jag ju skriva.

      Gilla

  3. Eva-Lisa skriver:

    Huvudsaken är ju att man känner glädje att skriva. Allt det andra (som att bli antagen, etc) är egentligen bara bonus 🙂

    Gillad av 1 person

  4. Lene Fogelberg skriver:

    Jag gick Skrivarakademins ettåriga linje på distans, mycket givande! Läskigt med textrespons, både att ge och få, men mycket lärorikt.

    Men perfekt att bara tanken var förlösande, låter kanon! 🙂

    Och håller med dig och Eva-Lisa att glädjen i skrivandet är det viktigaste.

    Gilla

  5. Anna/notonmusic skriver:

    Kan bara instämma med övriga kommentarer, viktigaste att finna lusten och glädjen i skrivandet! Klokt och insiktsfullt inlägg om skapande överlag 🙂

    Gilla

  6. Bara hittepå skriver:

    Intressant psykologisk effekt det där. 🙂 Men framför allt, roligt att det lossnade!

    Gilla

  7. Skriviver skriver:

    Håller med Bara hittepå, det är otroligt intressant hur hjärnan funkar 🙂 Och kul att du vet vad du vill göra med manuset. Det är så underbart när det lossnar och man kommer igång ordentligt!

    Gilla

    • Eva Karlsson skriver:

      Det är underbart när det lossnar – varje gång. För så är det hittills, det lossnar i etapper. Just nu har jag jobb för många veckor framöver – sedan får man hoppas på en ny snilleblixt.

      Gilla

  8. Anna Hansson skriver:

    Det finns ju en hel del skrivarkurser som är gratis också, på folkhögskola. Jag har gått flera på distans, och tycker att jag har lärt mig jättemycket.

    Gilla

    • Eva Karlsson skriver:

      Jag måste ha snöat in på den dyra manuslinjen och inte tänkt på att det finns andra. Så JÄTTETACK för påminnelsen! Nu ska jag verkligen göra en ordentligt koll på vad som finns.

      Gilla

Lämna en kommentar