Agnes Hellström: Att vara utan att synas
Handlar om: De svenska riksinternaten, som med jämna mellanrum blir kritiserade för systematiska kränkningar av elever, pennalism och kamratuppfostran. Agnes Hellström har gått på Sigtuna. Hon funderar på vem hon blev under de tre åren. Hon intervjuar före detta elever och varvar med internatens historia och sina egna upplevelser.
Så fick jag tag på boken: När jag såg pocketen i Akademibokhandeln tänkte jag nej men är det Agnes, vad kul. Som om jag kände henne men det gör jag ju inte. Kom då att tänka på att någon har sagt att en potentiell köpare måste se eller höra talas om en bok sju gånger innan han eller hon slår till. Det stämmer på mig i det här fallet: Jag har lyssnat på Författarpodden med Agnes Hellström och Frida Skybäck varje vecka sedan oktober förra året. När jag tänker efter var det kanske till och med de som sa det där om sju gånger.
Debutromanen heter Ränderna går aldrig ur. Den utspelar sig på Sigtuna och Agnes Hellström skrev den tio år efter att hon hade tagit studenten.
I denna reportagebok skriver hon apropå sin debut: ”Trots fiktionen och den i mina ögon positiva bilden av skolan, hade jag brutit hederskoden. Mormor, som varje år ringt på min födelsedag, skickade istället ett kort. Ett subtilt men effektfullt ställningstagande. Jag led.”
Sidvändare: Ja.
Frågor till mig själv: Varför är det så intressant läsa om överklass? Undrar hur lång tid tar det att göra ett podavsnitt?
eva karlssons blogg 
Det är alltid kul att hitta nya böcker av författare man gillar. Speciellt om det går lång tid innan de släpper nästa bok 🙂
GillaGilla
Håller med 🙂 Det bevisar också att alla författare inte behöver komma med en bok per år för att inte bli bortglömda. Även om det är något speciellt om ens favoritförfattare alltid släpper en bok varje vår eller varje höst.
GillaGillad av 1 person
Kul att hitta en bladvändare!
GillaGilla
Visst är det!
GillaGilla
Å, jag har också tänkt ända sedan jag började lyssna på författarpodden att jag måste läsa hennes böcker – jag tycker att de verkar väldigt intressanta. Och det där med överklassen, ja det är nog intressant av många anledningar, men det som jag spontant tänker är att det är en värld som så väldigt länge varit stängd för allmänheten, ingen utom de som haft tillträde till den har ju vetat vad som försiggår där. Lite som med alla väldigt slutna kretsar: man är ju nyfiken. Och kanske ännu mer på överklassen eftersom det av många betraktas som det finaste, eller i varje fall väldigt eftersträvansvärt att tillhöra den.
GillaGilla
Jag tror som du, att det är den stängda världen som lockar. De är upphöjda och ändå ”verkar de utan att synas.” Och uppåt får man ju också tycka på ett annat sätt. En bok jag kom på nu är Carl Johan De Geers Jakten mot nollpunkten. Den är bra därför att han skriver bra och underhållande men också för att man får titta in i ett olyckligt överklasshem – vilket gör det ännu intressantare.
GillaGilla
Hur har jag missat Författarpodden? Känner alla till den utom jag?! 🙂 Måste provlyssna! (Utropstecken! De smittar som sagt!)
GillaGilla
Ja, du måste provlyssna!
Sedan ditt blogginlägg om den växande skiljetecken-trenden och förskjutningen i deras betydelser har jag hunnit inhandla en stor låda med utropstecken! Men nu är den nästan slut! Det här kommer inte att gå i längden!
GillaGilla
Den vann ju jag, ju! Vad kul, snart har jag den signerad i brevlådan! 🙂 Och frågan om podavsnitt brukar jag också ställa mig. Ibland provpoddar jag, pratande för mig själv längs nån väg i Knåda. De avsnitten kan bli jättelånga, och kul är det 😀
GillaGilla
Vad roligt att du provpoddar. På vilken frekvens sänder du? Tankar och tips från Knåda, skulle gärna lyssna. Själv har jag pratat in några sommarprogram i P1 🙂
GillaGilla
Pingback: Signerade ex och författarträffar och glitter och glamour | Susanne Olars om att skriva, vandra och annat ruskigt viktigt
Den där skulle jag vilja läsa, är det något jag avskyr av hela mitt hjärta är det när människor inte längre får tänka och reflektera fritt, inte tillåts ha egna uppfattningar utan att bli avpolletterade. Ignorerade. Ruskigt.
GillaGilla
I boken finns före detta elever som vittnar om att åren på internat var de bästa, andra har en annan upplevelse. Jag vet så mycket att jag skulle inte ha passat in.
GillaGilla