En del författare säger att deras bok är deras bebis. Om jag ska fortsätta på den liknelsen borde något ha kommit ut nu. För häromdagen fyllde min blogg nio månader. Men inte ens en förvärk.
När jag startade bloggen tänkte jag att jag med hjälp av den skulle få ett grymt driv på skrivandet. Och att jag vid det här laget skulle ha minst ett av mina tre manus tipptoppklart och ute på remiss hos bokförlagen. Men jag håller fortfarande på att stryka och lägga till, stryka och lägga till.
Ändå har det hänt massor, i mitt huvud och i texterna. Jag anlitade lektören Johanna Wistrand i höstas, i februari var jag på en egenhändigt konstruerad skrivarresa. Men det som har gjort susen är andra skrivarbloggar, uppmuntrande och konstruktiva kommentarer på min egen och de svar jag i intervjuer fått av författare och lektörer.
För det jag gör nu är att jag borrar mig ner i min story till ett djup jag bara önskat mig tidigare och nu faktiskt gör.
Min ambition i somras var att ha bloggen i ett år – blev jag antagen skulle jag fortsätta blogga om allt som hände efter det, men blev resultatet korta vrånga refuseringar skulle jag sluta. För då skulle jag behöva ta några år på mig för att omgruppera mina skrivarceller och lära om och bli bättre – och jag skulle bara fokusera på det.
Eftersom jag vill blogga fram tills alla refuseringarna kommer … eller att jag blir antagen förstås, så kan jag inte sluta i juli. Jag vill väldigt gärna fortsätta berätta om mitt skrivande men av olika orsaker – två av dem sitter i höger arm – behöver jag vila från datorn så mycket som möjligt under en period och därför kommer jag att ta sommarlov från blogg och internet.
Så i juni, juli och augusti (låter som något av Gyllene Tider) planerar jag driftstopp. Då ska jag bara använda datorn för manusbearbetning. Men hela maj blir en härlig bloggmånad.
eva karlssons blogg 
Å nej! Vad tråkigt. Att du har ont (antar jag?) och att du försvinner under sommaren. Jag kommer sakna dig grymt mycket 😦 Men så är det ju i livet ibland och har man ont måste man vila så är det ju med det. Och det är ändå fantastiskt att du är på väg till det där djupet som du bara önskat dig förut. Jag tycker att det på många sätt är precis det skrivandet handlar om, att ta sig dit. Gratulerar till den ansträngningen och framgången!
GillaGilla
Tack snälla du för vänliga ord. (Jag hoppas att jag inte sa för mycket om att ta mig till djupet, kanske fastnar jag halvvägs ner nu när jag har uttalat det högt.) Jag behöver få bättre balans mellan datorknattrande och annat och har jag det så är armen okej. Och resten av mig också 🙂
Eftersom jag kommer att sakna dig och andra grymt kommer jag säkert att titta in på era bloggar då och då, så jag är inte längre bort än en skugga.
GillaGilla
På sommaren ska man ju försöka ägna sig åt annat än att blogga, och att använda datorn endast till manusbearbetning låter toppen. Det skulle jag också behöva lära mig att göra 🙂
GillaGilla
Jag har ju inte gjort det än, bara ägnat mig åt manusbearbetning alltså, men att bestämma sig är en hyfsad start i alla fall.:-)
GillaGillad av 1 person
Eva, elefanter är dräktiga i 620 dagar. Jag kan tänka mig att många författare är dräktiga även längre än så. Och ambitioner och intentioner är ju bara nån sorts motorer för projekten. Du verkar vara väldigt grundlig i det du gör så försök att inte låta dig stressas av tiden. Satsa på sommaren och vila från bloggen även om jag ur egoistisk synvinkel kommer att sakna dina inlägg förstås 🙂 Jag ser fram mot maj månad! Kram
GillaGilla
Vad fint sagt. Tack. Jag ska försöka att inte stressas av tiden, jag gör ju inte det när det gäller annat, men på något sätt vill man ju bli klar någon gång och få texterna publicerade. Ett steg är i rätt riktning är att göra så här under sommaren.
Sedan, när jag är klar, låter jag meddela det genom att trumpeta i snabeln 🙂
GillaGilla
Jag har varit gravid i 3 år, haha. Kommer att sakna dina inlägg men det är bra att du prioriterar skrivandet!!!
GillaGilla
Då är kanske graviditeten över snart?
Tack, det blir en del skriva. Men jag kommer nog och hälsar på hos dig på din blogg då och då.
GillaGilla
Håller med de andra, jag kommer att sakna din blogg. Men jag tycker ändå du tar ett mycket klokt beslut. Är nog bra att ha en plan. Själv har jag inte ens funderat över bloggsommaren än… Vi får helt enkelt se! 😀
GillaGilla
Även om jag inte sommarbloggar hoppas jag och du och de andra jag följer gör det så att jag, helt egoistiskt, kan håll koll på er när abstinensen blir för stor 🙂
GillaGilla
Det ställer jag såklart upp på, det blir en härlig bloggsommar! 🙂
GillaGilla
Härligt, Susanne. Tack!
GillaGilla