Jens Klitgaard: ”Mitt bästa tips är att våga stryka”

Jens Klitgaard

FREDAGSINTERVJUN. Jens Klitgaard är lektör, manusförfattare, musiker och skriver skönlitterärt. Dessutom är han chefredaktör för novellförlaget Brevnoveller.

Tidigare i år tillbringade Jens en tid i Argentina som han betraktar som sitt andra hem på jorden. Han skriver: ”Dels har jag min sambos familj här, men jag känner också något mer som drar mig hit. Eftersom jag behärskar språket och har varit här så pass många gånger att jag kommit förbi känslan av att allting bara är nytt och annorlunda så inbillar jag mig att jag kan se platsen bättre för vad den är, och mig i den.”

Hej Jens, jag blev eld och lågor när jag hörde att du tänkte ha en novellkurs i Buenos Aires. Inte ett dugg för novellerna (okej lite) men för att jag äntligen skulle ha en förevändning att resa till Argentina. Jag har ett gammalt manus där en tredjedel utspelar sig i en argentinsk döende by. Jag har aldrig varit där. Visst är det dumt? En svensk döende by säljer väl dessutom bättre?

– Hej Eva! Det finns ju faktiskt en tidigare svenskby i Argentina, Oberá i provinsen Misiones. Varför inte låta det utspela sig där? Jag har aldrig varit där uppe, men det ska finnas en del svenskättlingar vars förfäder kom dit i förra sekelskiftets början. En del exotisk svensk historia helt enkelt, något som ju alltid brukar vara bra ur medial synpunkt. Försäljning är jag dock helt ointresserad av, att utveckla bra berättelser är där mitt fokus ligger.

Du är starkt engagerad i frågor som rör manlighet och jämlikhet. Om du märker att en klient är aningslös och skriver klichéartat om könsroller – skulle du påtala det? 

– Ja, men jag tycker det är viktigt att inte blanda ihop två olika saker här. Om det handlar om själva sättet som författaren förmedlar eller förstärker stereotypa könsroller på, exempelvis genom att av slentrian beskriva kvinnor för deras fysiska egenskaper och män för deras personlighet och inre liv (eller vice versa), så är det en sak som jag skulle påtala. Jag vill gärna att man som författare gör medvetna val i sin text och att man ska kunna förstå att karaktärer som beskrivs på klichéartade sätt kommer att påverka berättelsen negativt.

– Handlar det däremot om att karaktärerna beter sig på ett sätt som gör deras könsroller stereotypa, så är ju det en del av berättelsen. Där lägger jag mig inte i. Mitt uppdrag är att hjälpa författaren utveckla sin stil och story, inte tvätta texten ur något slags moraliskt perspektiv.

Är nybörjarmisstagen ofta av samma sort? Kan du ge tips på några fel som vi aspirerande författare kan ta till oss direkt? 

– Det finns mycket som återkommer. Det vanligaste är nog att man inte litar på läsaren. Övertydligheter och upprepningar av information är något som verkligen slöar ner en text. En annan sak som har med detta att göra är att många verkar tro att textmassa har ett egenvärde. En text blir inte bättre för att den är längre eller har många broderande detaljer. Oftast tvärtom. Därför är nog mitt bästa tips att våga stryka.

– En annan klassiker är brist på gestaltning. Att man berättar hur karaktärerna känner istället för att visa det i situationerna. Ett tips är att kolla igenom de ställen i texten där man skriver ”kände sig” eller liknande och se om man kan visa detta på något annat sätt.

– I övrigt tänker jag att det bättre är att hålla skrivprocessen igång än att tänka för mycket på vilka misstag man gör. Lusten och energin till skrivandet är en författares bränsle. Ett sätt som jag själv använder mig av är att försöka separera den skrivande, kreativa fasen med den redigerande – läs gärna ett tips om det här.

Vad i ett manus får dig att bli extra glad och intresserad? 

– När jag känner att författaren har en egen ton i sitt språk och dessutom har något som lyfter mig som läsare till ett känslomässigt plan.

Vill du nämna några svenska författare som du kan läsa och njuta av utan att det rycker i lektörsarmen? 

– När jag läser böcker för nöjes skull försöker jag att inte tänka på det alls. Njuter nog som oftast av att just inte behöva utveckla dem, hur mycket jag än gillar mitt jobb. Min senaste riktigt fina läsupplevelse på svenska var Pooneh Rohis  Araben.

Tack Jens för intressanta svar. Och vad gäller Argentina fick jag något nytt att grubbla på. Önskar dig och alla som läser en trevlig första maj! 

Detta inlägg publicerades i fredagsintervjun: lektörer och märktes . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Jens Klitgaard: ”Mitt bästa tips är att våga stryka”

  1. Eva-Lisa skriver:

    Det här gillar jag: ”Mitt uppdrag är att hjälpa författaren utveckla sin stil och story, inte tvätta texten ur något slags moraliskt perspektiv.” Jag tror att det är jätteviktigt att tänka på för en skönlitterär historia ska ju i princip kunna handla om vad som helst 🙂

    Gilla

  2. P.M. Wilson skriver:

    Ännu en intressant intervju! Och viss blir man lockad av en novellkurs i Argentina 🙂
    ”en textmassa blir inte bättre för att den är längre eller har många broderade detaljer”. Exakt så tänker jag med, många texter lämnar kärnan i berättelsen och broderar ut sig, det är oftast här jag bläddrar framåt utan att förlora något viktigt.

    Gilla

    • Eva Karlsson skriver:

      Ha ha, vi kanske syns på någon kurs i Argentina i framtiden 🙂
      För mycket miljöbeskrivningar till exempel, som inte för historien framåt, är sådant som jag också skummar över.

      Gilla

  3. Pia Widlund skriver:

    Bra tips av Jens. Att stryka är viktigt, jag måste bli bättre på det. Även ta tag i gestaltningen så jag inte slappar till där.

    Gilla

  4. Lene Fogelberg skriver:

    Wow, jag tog verkligen till mig tankarna om författarens bränsle. Viktigt att behålla lusten och energin i skrivandet!

    Gilla

Lämna en kommentar