Bokhora skrev för en månad sedan om terapimålarböcker och jag tänkte genast att det var något för mig – som inte kan rita och måla men ändå älskar tanken på det – och slängde mig på beställningstangenterna.
När jag fick böckerna och såg de invecklade mönstren undrade jag varför jag hade beställt tre böcker och inte bara en. Dessutom – att sitta och färglägga, hur produktivt är det? Mitt onödigaste bokinköp.
Eller alternativt ett av de bästa. För det är njutbart att bara sitta där och välja färg på pennan och fylla i fält efter fält … och se något fint växa fram. Jag har målat i tystnaden, till musik och lyssnat på en ljudbok och alla sätt inspirerar mig. Jag skapar, så tänker hjärnan förtjust, och vill färglägga ännu en bild.
Redan när jag läste blogginlägget kan man säga att min hjärna valde att missförstå. Inlägget var egentligen rätt negativt eller åtminstone neutralt, för det stod: ”Skitpilliga mönster! Det är tänkt som en kreativ terapi-målarbok.”
Men det märkte jag först nu när jag letade fram länken.
I Svensk Bokhandel nr 8 finns en artikel om att ”Vuxna vill också måla”. I Storbritannien består hälften av Amazons topp tio för tillfället av målarböcker för vuxna. En brittisk förlagsaktör säger till The Guardian: ”Folk tillåter sig att njuta av något de annars skulle avfärda som barnsligt. Inte minst för den som har till uppgift att göra något typiskt stressande, som att skriva en bok, kan målarboken vara en tillflykt.”
Där ser man. Jag som fick en känsla av att vara ensam om att sitta och färglägga.
eva karlssons blogg 
Vilken rolig idé! 🙂 jag har aldrig hört talas om målarböcker för vuxna, men jag tror också att det kan vara bra som stimulans för skrivandet.
GillaGilla
Ja, det är riktigt kul! Kanske för kul – man måste ju skriva lite också 🙂
GillaGillad av 1 person
För många år sedan köpte jag tavlor att färglägga med färdiga mönster. Det var ganska kul, jag är värdelös på att rita och måla. Lite trista motiv men jag tror jag målade 3-4 tavlor innan jag la av!
GillaGilla
Sitter de på bästa plats i vardagsrummet nu?
Jag behöver nog motiv som jag gillar för att det ska kännas kul.
GillaGilla
Är också lite sugen på en sån.
GillaGilla
Då kanske du slår till snart då 🙂
GillaGilla
Färglägga är roligt, när jag tecknar ser jag det ner som att jag färglägger teckningarna än ”målar”… Ser jag svartvita figurer med ofyllda fält färglägger jag gärna men köpa en målarbok tror jag att jag är för snål för…. Hade ingen aning om att det fanns för vuxna!
GillaGilla
Ja, färglägga är roligt! Men jag förstår dig om du inte köper någon bok – du kan ju rita och då är det bara att göra det man vill färglägga. Superbra!
GillaGilla
Jag har faktiskt också köpt en, men än så länge har jag inte använt den – bara tittat i den och njutit 🙂 Jag kan få en slags ångest av att börja färglägga en riktigt fin bild: tänk om det blir helt fel, då har jag förstört den och kan inte göra om! Urfånigt. Men ett typiskt utslag av min galet perfektionistiska ådra. Ska sätta igång och färglägga bara. Medan jag lyssnar på Lundströms bokradio. Imorgon.
GillaGilla
Jag kan bli lite ängslig när jag köper en ny fin anteckningsbok och ska skriva i den för första gången. Det måste vara med en snygg prydlig handstil och, framför allt, måste det bli något tänkvärt. Kommer jag bara över det stadiet så vågar jag kludda ner vad som helst.
Färgläggning + Lundströms bokradio = perfekt kombo. Ska pröva det någon dag!
GillaGilla