FREDAGSINTERVJUN. Felicia Welander är författare, filosofie magister i lingvistik och copywriter. Hon är i år en av fem utvalda bloggare som skriver varje vecka på Debutantbloggen – ett forum för dig med författardrömmar. I våras debuterade hon med Kanske imorgon, som handlar om att överleva sorg och hur en ovälkommen vänskap kan förändra precis allting. (Här skrev jag om boken, som kommer i pocket i november.)

Hej Felicia, vad fick dig att skriva just den här vänskapsromanen? Jag är också nyfiken på om du i likhet med bokens Monika är en hejare på att fräsa fram på motorcykel?

– Hej, hej, kul att få vara med här. Jag skrev ”Kanske imorgon” eftersom jag funderat mycket på hur mycket vi angår varandra som människor och grannar – och hur livsviktig en vänskap kan vara. Vänskap som kan komma i alla möjliga former – och ibland från oväntat håll.

– Har tyvärr inte lärt mig köra motorcykel än, men jag älskar hög fart så kanske en vacker dag … Monika är för övrigt mycket modigare än jag med det mesta …

Blev du refuserad i början? Gick du på någon skrivarskola?

– Ja och ja. Jag blev refuserad flera gånger, men ofta med positiva kommentarer och förslag på ändringar, så jag bestämde att göra mitt manus så bra jag bara kunde innan jag skickade in igen (vilket jag efteråt insett att jag borde gjort redan innan jag skickade in första gången). Därför gick jag en kurs på Folkuniversitetet i ”Manusbearbetning” där vi kommenterade varandras manus och fick kritik av duktiga läraren Erik Grundström och så ingick ett lektörsutlåtande i slutet. Sedan skickade jag in igen och fick positivt besked av mitt förlag Bladh by Bladh.

Skriver du synopsis, råmanus och vet slutet innan du redigerar?

– ”Kanske imorgon” skrev jag utan synopsis. Jag kom på vartefter jag skrev. Det gick, men tog oerhört lång tid (4 år närmare bestämt). I mitt senaste manus som jag precis redigerat klart gjorde jag ett synopsis och råmanus först och visste därmed vart historien var på väg. Det var så mycket enklare och något jag kommer att fortsätta med.

När jag sökte på ditt namn hittade jag lunchbilder på dig och Emelie Schepp från förra årets bokmässa. Du hade vunnit coachning och signerade böcker av henne. Hon är ju enormt duktig och framgångsrik på att få ut sina böcker. Vad kan du tänka dig att göra och inte göra i PR- och marknadsföringssammanhang?

– Ja, det var väldigt roligt att få träffa Emelie – hon är en stor förebild när det gäller att synas med sitt författarskap och dessutom galet trevlig. Hon hade många bra råd – framförallt att lägga mycket tid på marknadsföring och att vara ute och prata om boken. Vi åt lunch i VIP-loungen på Bokmässan förra året där alla författare satt och jag var starstruck av dem allihop. På årets bokmässa fick jag som deltagande författare egna biljetter till VIP-loungen och satt där varje dag med stora ögon och försökte se ut som om det var helt normalt att äta lunch bredvid Linda Olsson, Jan Guillou och Jonas Hassen Khemiri …

– Men vad gäller marknadsföring så försöker jag lägga mycket tid på det. Främst på Instagram och Facebook och på olika signeringar och events. Bland annat ska jag och mina kollegor på Debutantbloggen ut på en liten ”turné” i november-december och prata skrivande på bibliotek och hos bokhandlare, så det ska bli så roligt att få träffa läsare från hela landet. Jag kan tänka mig att göra det mesta inom PR, så länge det är äkta och har någon relation till skrivande och läsande.

Hur ser din drömskrivardag ut?

– Oh, älskar ordet ”drömskrivardag”. Vill ha fler sådana! Okej, så här då: Går upp på morgonen, åker till Kreatörskontoret som jag delar med två formgivare och går sista biten för att njuta av det vackra, höstliga Stockholm och skriver sedan intensivt på manus i två timmar. (Så kan det ofta se ut även i verkligheten). Äter sedan en god lunch med någon talangfull, passionerad person som inspirerar mig (också verklighet) till så många idéer att jag fortsätter eftermiddagen med att skriva några timmar till på manus. (Här skiljer sig drömmen mot att jag i verkligheten behöver ägna några timmar åt min försörjning som copywriter istället). Blir endast störd av telefonen när någon ber mig sommarprata i P1, vara med i Let’s Dance (drömmer om att få lära mig dansa!) och att min agent (som jag ännu inte har) ringer och berättar att jag fått en drös utlandskontrakt och att Kristina Lugn uttryckligen bett om att få vara den som talar in min ljudbok (dröm eller verklighet – vem vet?).

Tack Felicia för intressanta svar. Jag lovar att rösta på dig i Let’s Dance! Men till dess: önskar dig och alla som läser en fantastisk helg.