I torsdagskväll var jag på ett seminarium på Poppius journalistskola. Bilden till vänster visar före detta elever på skolan som har blivit kända och framgångsrika.
Jag är en av de övriga som gått på skolan 🙂
På den andra bilden pratar journalisterna och författarna Per J Andersson och Anna Lena Stålnacke om ”Konsten att få din bok utgiven.”
Per J Anderssons dokumentärroman New Delhi–Borås om en indier som cyklade 700 mil för sin kärleks skull har sålts till Kina och Sydkorea och ytterligare nio länder. Bara i Tyskland har den sålt i 120 000 exemplar. Dessutom har både Hollywood och Bollywood hört av sig.
Men i början var bokförlagen här hemma kallsinniga. Han visar ett av refuseringsbreven på en halvsida: Intressant men tyvärr men lycka till.
Anna Lena Stålnackes senaste bok är Mitt Marrakech. Hon menar att man ska visa världen att boken finns redan innan den är färdig. Sociala medier är en viktig ingrediens. Ibland hyr hon en lägenhet i Paris för att skriva och blir sällskapssjuk på kvällarna. Då berättar hon på sociala medier om vad hon gjort under dagen och hur skrivandet går. Dessutom ställer hon frågor och bjuder in andra till att vara medskapande i det hon gör.
Tips till den som blir antagen: Se till att få kontrakt ganska omgående. Även om du har en redaktör och har pratat marknadsföring är inget i hamn före dess. Anna Lena Stålnacke fick en bok antagen och jobbade med ändringar i ett halvår. Sedan tvärtyst från förlaget. ”De hade ändrat sig.”
Efteråt kikar jag in på deras hemsidor. Så här ser Anna Lena Stålnackes perfekta dag ut i Marrakech.
På en numera nedlagd blogg skriver Per J Andersson om uttrycket ”vi ses i din nästa bok”. Han recenserade en bok av en annan Indienkännare och författare (som han namnger på bloggen) med ord som ”Det är ganska kul och väldigt fartfyllt om vad Indien kan göra med en 50-årskrisande svensk man, men tyvärr också ganska platt och ytligt.”
Författaren hämnades genom att skriva in Per J Andersson i sin nästa bok: ”Plötsligt avbröts det uppslupna sorlet av en gråblond, spenslig svensk man i min egen ålder som högljutt påkallade allas uppmärksamhet. ”Hallå, om ni kan vara tysta en liten stund så har jag någonting viktigt att berätta för er”, ropade han och viftade med en bok.” Och så fortsätter det … allt grövre.
Betydligt vänskapligare var tonen bland författarna på Debutantbloggen som i lördags kom till 
biblioteket i Åkersberga: Felicia Welander (här intervjuade jag henne), Thomas Årnfelt och hemmasonen Fredrik Frängsmyr. (Till höger moderatorn Maria Berghäll.)
De berättade om det avgörande ögonblicket då de övergick från ett enbart lustfyllt skrivande till att skriva för att bli utgivna. Att det viktiga är att lägga fokus på manuset, att inte släppa det till förmån för andra intressen. När tvivlet kommer: bit ihop. Skriv ändå. Det finns alltid något i texten som det går att jobba på.
Medan de skrev på sina debutromaner berättade Felicia och Thomas för omgivningen att de skrev. Fredrik avslöjade däremot ingenting.
Timmen gick jättesnabbt och efteråt köpte jag böcker – Felicias bladvändarbok har jag redan läst men blev nu nyfiken på både Fredriks Arytmi och Thomas Incidenten i Böhmen. Jag hade promenerat dit (cirka en och en halvtimme) och var lite småblöt av duggregnet. Men jag var så uppfylld av passion till skrivandet och inspiration från de här tre att jag var tvungen att gå hem också. Det smattrade på min regnjackshuva och innanför tänkte jag så bra. Nu ska jag minsann använda mitt bästa jag till att göra klart!
eva karlssons blogg 
Tur att du upplevde oss som vänskapliga 🙂
Tack så mycket för att du kom och bidrog till den skojiga diskussionen. Extra kul att höra om beslutet att promenera hem också. Promenader är bra för hjärnan och fantasin!
GillaGillad av 1 person
Javisst var det tur 🙂
Det var en väldigt trevlig timme – det är som om man aldrig kan få nog av att prata skrivande.
Kul att du har samma inställning till promenader 🙂
GillaGilla
Vilken hämnd! Dock tror jag fortfarande att den författaren hade gjort bättre i att ta sin kritik personligen med Per. Alternativt skriva en egen recension av Pers bok, utan att berätta vad Per tyckt om hans bok.
GillaGillad av 1 person
Ja, vilken hämnd! Han skulle ha gjort som du föreslår i stället. Man kan ju heller inte säga att han gjorde det i stundens hetta – för lite längre tar det ju att skriva in en karaktär i en bok 🙂
GillaGillad av 1 person
Nej precis, det var ju inte i stundens hetta heller, så den där hämnden hade han nog ruvat länge på 🙂
GillaGillad av 1 person
Jag tror att den bästa hämnden är att inte säga något. Utan bara vara lycklig och framgångrik (lättare sagt än gjort 🙂 )
GillaGillad av 1 person
Det tror jag med 🙂
GillaGillad av 1 person
Haha, det alternativet ska jag välja i framtiden när och om det behövs. 🙂
GillaGillad av 1 person
Imponerande vad du har hunnit med de senaste dagarna! 🙂
Och jag håller med dig och Eva-Lisa om att den bästa hämnden nog är att vara lycklig och framgångsrik. Vad nu det betyder. 😉
GillaGillad av 1 person
Haha, javisst har jag hunnit med mycket. Men snart går jag in i min skrivarbubbla igen och blir introvert (mitt naturliga tillstånd).
Har tittat som hastigast på din julkalender. Den verkar jättebra och jag kommer att följa den. Ska göra övningen i kväll när jag är mer koncentrerad … Spännande 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack Eva! Kul att du vill vara med. 🙂
GillaGillad av 1 person
Med din pedagogik kanske jag t o m lär mig bra saker för mitt eget skrivande.
GillaGilla
Jag som tänkte gå på det där mötet men blev klar så sent på jobbet den dagen. 😐
Vad härligt med en tillställning som ger en energikick. Det behöver man nog extra väl i det här mörkret. 😊
GillaGillad av 1 person
Ps det där med hämnd är väl en sak som tillhör författarens privilegier, att få hämnas på sina fiender i böckerna 😉
GillaGillad av 1 person
Ja, det har du rätt i. Var det den här effekten han var ute efter så då är ju allt frid och fröjd (för honom i alla fall.) 🙂
GillaGillad av 1 person
Synd att du missade det. Båda tillställningarna gav mig en rejäl kick – bra så här innan jag gömmer mig igen och fortsätter skriva. 🙂
GillaGillad av 1 person
Härligt med lite input till skrivandet. Jag önskar att jag bodde i Stockholm ibland, där är utbudet lite annorlunda.
GillaGillad av 1 person
Ja, ibland behöver man verkligen lite input. Jag nyttjar inte utbudet så mycket men det är kul att jag har möjlighet.
GillaGilla