Vi tog en charterresa till solen (och blåsten) i början av april. Jag hade två pocketböcker i väskan. Inget manus. Jag hade lämnat över det till testläsarna, ville faktiskt inte tänka på det alls. Båda böckerna kom från Pocket shop – jag gillar verkligen de där små godisaffärerna som lockar med alla fina omslag.
Den ena boken köpte jag på grund av intressant titel: Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler. Den har fått fin kritik. Det får den inte av mig. Jag hängde upp mig på att författaren lite käckt vänder sig till läsaren då och då, och det fick mig att ideligen ramla ur berättelsen. Men det stora problemet var att allt vändes upp och ner på sidan 98. Och då slutade jag. Jag tror inte att jag fortsätter, min nyfikenhet på vad som ska hända är inte tillräckligt stor.
Men, oboy, den andra boken: Gökens rop av Robert Galbraith (alias J.K. Rowling). Säljaren i affären rekommenderade den, hon älskade serien och skulle nu ta sig an den tredje på engelska – hon hade inte tid att vänta på översättningen.
Samtidigt som jag alltså reste söderut for jag iväg till London där den enbente Afghanistanveteranen Cormoran Strike har en detektivbyrå. Men han har bara en klient och har alltså väldigt lite inkomster, och sedan hans sambo har kastat ut honom tvingas han bo på sin arbetsplats. Hans assistent Robin kommer från ett bemanningsföretag, till en början ska hon vara hos honom en vecka och eftersom det saknas pengar lär det inte bli längre än så. Hon är driftig och pigg och nykär och även om hon inte vet så mycket om detektivarbete har hon drömt om att lösa mysterier sedan hon var liten.
Cormoran får i uppdrag att söka sanningen om den kända fotomodellen Lolas tragiska död och plötsligt har han två klienter och kan med gott samvete berätta för sina bekanta att antalet uppdragsgivare har fördubblats.
Hur Cormoran och Robin löser fallet är intressant men det är de själva som får mig att leva mig in i berättelsen. Jag vill vara med dem. När jag springer på de sandiga stigarna i morgonsolen springer jag samtidigt på skräniga gator i London, när jag dricker vin i baren under den svarta himlen sitter jag på puben närma en viss detektivbyrå.
Över huvud taget blev semestern väldigt lyckad, både den som var på riktigt och den som var på låtsats.
Det låter som om den var riktigt intressant. jag har tittat på just den, och blev faktiskt lite nyfiken på handlingen. Kanske får läsa den någon gång 🙂 tack för lästipset 🙂
GillaGillad av 1 person
Ja, jag har läst nästa också (skriver om den senare) och har köpt den tredje på engelska. Ser fram emot den 🙂
GillaGillad av 1 person
Jag har länge tänkt läsa Gökens rop, men det har inte blivit av än. Kanske får ta den under sommaren 🙂
Det där med att författaren vänder sig till läsaren tycker jag kan fungera ibland, men det beror lite på hur det görs. Får kanske kolla in den också vid något tillfälle 🙂
GillaGillad av 1 person
Jag har också läst böcker där det fungerar när författaren vänder sig till läsaren. Men jag tyckte inte att det gjorde det här.
Gökens rop är en bra sommarläsning 🙂
GillaGillad av 1 person
Jahaja, det är inte ofta man lägger ifrån sig en bok, men så blev det tydligen för dig. Ja, alla böcker är inte bra och det verkar knepigt att vända sig till läsaren. En sån bok har jag aldrig kommit i kontakt med!
GillaGillad av 1 person
Jag kan skicka dig boken om du vill – så får du testa. Du kanske gillar den, den har som sagt fått fina recensioner. Mejla mig i så fall din adress så kommer ett litet sommarpaket till dig 🙂
GillaGilla
Nämen oj, jag som gillade ”Vi är alla helt utom oss”. Jag tycker att det är en bok som växer och växer och växer eftersom den har så många vändningar. Ingenting är som man tror. Nu minns jag inte vad som sker på sid 98 men det ska jag ta reda på.
GillaGillad av 1 person
Jag tror att fler håller med dig än med mig. Men jag tycker om det, att vi känner så olika för böcker, det ger mig själv hopp om min eventuellt kommande bok. Om någon ratar den, kanske någon annan gillar 🙂
GillaGillad av 1 person
Jag tänker precis likadant!
GillaGillad av 1 person
🙂
GillaGilla