Going to resistance 8

När jag värmer upp på en crosstrainer och gör intervaller får jag budskap i displayen: Resistance 1 betyder att jag trampar på, tralla lalla la, och när jag ser Going to resistance 8 blir jag automatiskt andfådd och tung i benen, innan maskinen ens bytt motstånd. Gör jag en liten paus för att dricka vatten väsen den: Pedal faster.

Ungefär så fungerar den här manusbearbetningskursen jag vill gå i höst. Dagar då jag redigerar ”klara” kapitel och jobbar med detaljerna trampar jag på, åh vad kul livet ändå är, och när jag ska skriva nya kapitel börjar jag tänka på helheten och den förbannade handlingen – duger den? – och då slår motståndet till och jag vill bara ge upp. Men vad händer då? Jo, kursen väser: Pedal faster.

Så då gör jag det.

Vad får er att fortsätta skriva när det är jobbigt?

Det här inlägget postades i mitt skrivande. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Going to resistance 8

  1. Eva-Lisa skriver:

    Haha, vilken rolig liknelse! 🙂
    Jag brukar försöka att bara köra på, även om det går tyngre och känns som om det jag skriver bara blir skit. Förvånansvärt ofta upptäcker jag vid genomläsningen senare att det inte var så dåligt som jag tyckte då och det är det jag brukar försöka påminna mig om och ha som pepp när det går riktigt tungt.

    Liked by 1 person

  2. Eva Karlsson skriver:

    Att köra på verkar vara det enda raka. Intressant att du kan uppleva det som skit men ändå senare upptäcka att det inte är så dåligt. Jag brukar stanna upp och söka efter ett varför, ibland är det bra för mig, särskilt om jag upptäcker att jag verkligen är på fel väg, men ibland är det bara dumt för inget blir gjort.

    Liked by 1 person

  3. Ethel skriver:

    Ja rolig och igenkännande liknelse!

    Och känner igen mig i det du säger om ditt skrivande. Att redigera känns många gånger lättare eftersom det inte kräver samma ”nytänkande” eller vad jag ska kalla det. Ibland bestämmer jag mig för att jag kan väl åtminstone fall försöka skriva några få rader. Att det räcker. Ofta slutar det med att jag skriver en sida eller ett par. Det är jag är jag mer än nöjd med. Jag har inte bråttom, men vill komma framåt. Jag är ingen person som skriver kapitlen i den ordning jag har dem i mitt synopsis. Jag hoppar hit och dit. När jag sätter mig med manuset kollar jag de olika planerade scenerna och funderar på vad som känns lustfullt att skriva om just idag. Det är en bra grej som underlättar för mig att komma igång.

    Liked by 1 person

  4. Susanne Olars skriver:

    Hahaha, att läsa dina inlägg är medicinen som får fart på vilken skrivsvacka som helst! 😀

    Liked by 1 person

  5. Carola skriver:

    Hahaha! Vilken härlig liknelse 🙂 Jag gör på två sätt när motståndet slår till. Fortsätter skriva och intalar mig att det får bli vilken skit som helst bara jag skriver. Funkar inte övertalningarna tar jag skrivpaus i två till tre dagar och i 99% av fallen funkar det. Annars kör jag med övertalning igen 🙂 Sedan är Weilands skrivpodd helpingwritersbecomauthor en garanterad skrivboost för mig.

    Liked by 1 person

    • Eva Karlsson skriver:

      Båda sätten verkar bra 🙂 För mig fungerar skrivpauser oftast med att jag kommer på en lösning på ett problem jag knappt visste att jag hade. Men ibland hinner tyvärr tiden gå så länge att jag tappar kontakten. Fast det var länge sedan nu, och nu har jag ju kursen som morot.
      Har laddat ner skrivpodden men har ännu inte lyssnat.

      Liked by 1 person

  6. Pia Widlund skriver:

    Haha, dagens roligaste liknelse. Jag vet inte vad om peppar mig när jag skriver. Jag har inte möjlighet att skriva varje dag, men när jag är igång så blir det mycket. Oftast är jag inne i handlingen och vill bara föra den vidare, jag får nya idéer och vill få ner dom på pränt. När jag blir trött är det oftast sen kväll och dags att sova. När jag sen går till jobbet, har jag nya tankar i skallen som jag bara vill få ner på pränt och det försöker jag få så snabbt det går. Om det går trögt försöker jag ”fantisera” fram något, då går det lättare.

    Liked by 1 person

  7. Katarina skriver:

    Det händer nog alla att motivationen tryter. Jag blir allt sämre på att övertala mig när jag är Opepp. Men tillslut bestämmer jag mig bara: nu ska jag skriva en sida. Och sedan skriver jag tre fyra till av bara farten, lol. Så det är mitt tips. sätt ett lågt mål, hundra ord, en sida eller vad som helst. Det brukar hjälpa mig att ta mig över tröskeln. Och även om det tar stopp efter en sida så kan man skriva ett helt manus så med. Med en sida om dagen.

    Liked by 1 person

    • Eva Karlsson skriver:

      Bra sätt att sätta ett lågt mål, som en sida eller hundra ord, så att man känner att man kan klara det och inte behöver känna sig misslyckad.
      En sida om dagen håller doktorn från magen – eller hur nu ordspråket löd 🙂

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s