I går hade jag min andra skoldag och precis som första gången fick jag väl genomtänkt respons. Mitt språk fungerar, även ramberättelsen, men texten har bland annat brister i trovärdighet på olika nivåer.
Vissa saker är lätta att åtgärda. Men det finns några större problem som jag än så länge inte har en aning om hur jag ska lösa. Och det känns verkligen osäkert att jag till nästa kurstillfälle om två veckor ska hinna a) hitta en lösning b) fundera på hur jag vill ha de första sextio sidorna och c) skriva de följande tjugo sidorna.
Som jag ser det har jag tre alternativ:
- Skriva på som jag redan har tänkt och ändra allt så småningom.
- Försöka hitta en lösning och lämna in de fåtal sidor som jag hinner med.
- Byta manus.
Alternativ ett lockar mig minst. Jag har svårt för att fabricera och bearbeta text som jag inte tror på. Ofta brukar det inte bli bra.
Förslag nummer två skulle fungera om jag nu hittar en bra lösning, vilket jag i skrivande stund tvivlar på. Det skulle inte vara hela världen att bara lämna in till exempel fem sidor. Fast å andra sidan bär det mig emot att slösa bort möjligheten att få respons på en längre text.
Det sista alternativet att byta manus känns väldigt frestande. Jag får då respit från Gabriel och får respons på Berith alias Annih-texten som jag också behöver få ventilera med någon. Men väljer jag att göra det måste jag snabbt skicka ut en annan text och be alla kasta tredje delen om Gabriel innan de börjar läsa den – för det känns onödigt att fortsätta få samma påpekanden, jag har redan insett poängen.
Jag har en vag känsla av att jag smiter undan om jag byter manus. Att jag aldrig blir klar om jag hela tiden hoppar till något nytt. Eller så är bytet det bästa, att jag på det sättet får båda manusen att växa?
Tips och råd emotses tacksamt. Jag hör av mig på lördag om hur det blev.
eva karlssons blogg 
Hmm, vilken klurig situation. Förstår om du inte vill gå miste om möjligheten till respons, men samtidigt kan kanske en fortsatt diskussion kring ditt Gabriel-manus vara det du egentligen behöver allra mest? Nu har du ju läsare som är förtrogna med berättelsen och redan har engagerat sig – kanske kan du använda dig av dem för att bolla olika lösningar? Även om det bara blir fem sidor så kanske diskussionen blir mer värdefull än om du lämnar in tjugo om något annat, särskilt eftersom du redan fått så positiv respons på ditt språk och vet att du kan omsätta lösningen i text när du väl kommer på den.
Så tänker jag, men det viktigaste är att du följer magkänslan. 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack så mycket för din kommentar!
I går kväll bestämde jag mig och skickade ett mejl till mina kurskamrater om att jag ska byta manus och skicka inledningen på det nya senast i kväll. Efteråt kände jag en lätt ånger. Sedan när jag läste din kommentar så ångrade jag mig på riktigt. Du har rätt. En fortsatt diskussion kring mitt Gabriel-manus är det jag egentligen behöver allra mest.
Kanske kallas det för att fega ur. Men plötsligt är det så mycket jag måste ta tag i när det gäller Gabriel. Jag får köra lite Berith ett tag medan jag funderar. Det är ju också ett manus som behöver diskuteras.
GillaGilla
Eller så kallas det att skaffa sig lite andrum. Det blir säkert jättebra på det här sättet också. 🙂
GillaGillad av 1 person
Andrum låt positivt. Det tar jag som förklaring till mitt byte 🙂
GillaGilla
Håller med ”Bara Hittepå”; vilken klurig situation! Kan inte ge några råd, annat än att följa magkänslan och kanske att försöka känna efter vilket manus du känner mest för, och så jobba fokuserat med det? Jag tror att skrivprojekt i grunden ska väljas av lust, då blir det så mycket enklare att bloda sig igenom det som är jobbigt (och jag antar att en skrivkurs kan vara både krävande och utmanande och lite jobbig). Lycka till, jag tror att det blir bra, vad du än väljer 😊
GillaGillad av 1 person
Tack Annika för din kommentar. Nu har jag valt att köra på Berith men jag känner mig rätt ångerfull. Magkänslan säger tyvärr ingenting 🙂
I värsta fall får jag byta tillbaka igen – båda manusen är ju tänkta att bli bättre – fast det är inte optimalt. Bättre, som du skriver, är ju att jobba fokuserat med ett.
GillaGilla
Alltså den där magkänslan, den får ju inte bara lägga av så där 😄 Jag glömde ju fråga; vilket utav dina manus är den där ”stillsamma spänningsromanen”?
GillaGilla
Det är Gabriel som är den stillsamma. Men även Berith har inslag av spänning. Jag får bli en sådan som skriver en radda med stillsamma spänningsromaner 🙂
GillaGilla
Håller med båda föregående! Å ena sidan, å andra sidan…
Jag har varit en ”alternativ tre” och skrivit nya manus istället för att verkligen grotta ner mig och få det så bra det bara kan bli.
När det gäller alternativ två kan jag berätta hur det var för mig: Jag hade kört fast, det var en tråkig historia, jag kände inte för karaktärerna, ändrade lite en sväng, en till, men fick inte till det. Skulle jag helt enkelt skriva något nytt? Igen! Nej, det skulle kännas som en flykt. Igen. Då fick jag tipset att ifrågasätta ALLT i manuset, vilket slutade med att jag ändrade personligheter på alla karaktärer, yrken, hela ploten och genren – och nu är jag KÄR i mitt manus, känner för karaktärerna och allt tack vare ett gott råd som var enkelt, men som jag inte lyckades förstå på egen hand.
Det är lätt att bli hemmablind, så vad fint att du har en grupp som stöttar och som du får bolla med. Ser fram emot att höra hur du valt att göra och ditt resonemang 😊
GillaGillad av 2 personer
Tack Marie för din kommentar! Intressant att du i stället har skrivit nya manus. Själv tycks jag bara bolla runt med mina tre.
Vilken bra idé att ifrågasätta allt. Jag tycker att jag gjorde det i somras men kurskamraternas synpunkter har fått mig att ifrågasätta mitt ifrågasättande.
Jag bestämde mig i går kväll för att byta manus och meddelade det. Samtidigt blev jag lätt ångerfull. För det känns ju onekligen lite som om jag flydde.
GillaGillad av 1 person
Och jag håller på lära mig att bolla runt med det jag redan gjort. Självklart har jag lärt mig saker genom att skriva nytt, men resan jag är ute på nu är ny – det vill säga redigera så noga så att jag gråter om ingen vill ha min fantastiska historia. 😉
Jag har också ifrågasatt förut, tills jag ifrågasatte på en ”no holds barred”-sätt. Upptäckte att jag inte varit så modig i mitt ifrågasättande som jag trott.
Vilket är ditt främsta argument för att byta manus? Där tror jag du kan hitta svaret. Att välja bort är också att göra ett val och ibland är det precis det vi måste göra.
GillaGillad av 1 person
Är säker på att din historia är fantastisk och önskar dig och manuset all lycka. Hur ser planerna ut efter att du har satt punkt? Lektör, förlag, kan du tänka dig egenutgivning?
Vilka j-a bra fråga. ”Vilket är ditt främsta argument för att byta manus?” Den ska jag suga på till i morgon när jag har tänkt blogga om hur jag valde. Tack för den och trevlig helg.
GillaGilla
Även jag håller med ovanstående talare :-). Du har en helt fantastisk möjlighet att göra som Marie, här ovan, gjorde (alternativ 2). Du har här en samling duktiga, hängivna personer som hjälper dig att komma framåt i processen. Som jag har sagt förut, vilken chans du har nu!
GillaGilla
Tack Ethel för din kommentar. Hade jag läst din och de andras kommentarer innan jag i går beslöt att byta manus hade jag kanske tänkt om igen. Ni har så rätt.
Men jag får se det som att jag nu även får hjälp med mitt andra manus.
GillaGilla
Hehe, vi verkar alla ganska ense, för jag håller också med tidigare som kommenterat.
Huvudsaken du fattar ett beslut som känns rätt för dig, kommer det att bli bra 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack Eva-Lisa, jag hoppas att det kommer att kännas rätt för riktigt säker är jag inte. Jag får väl ändra tillbaka igen om det inte blir bra – någon ska ju vara velpottan i gruppen också 🙂
GillaGillad av 1 person
Smit inte undan Eva, haha, kör på ett manus och få det färdigt. Jag har själv märkt att när jag skriver på flera saker blir det bara rörigt. Lycka till!
GillaGillad av 1 person
Ja, nog är det rörigt 🙂
Tack Pia för lyckönskningar. Behöver massor.
GillaGilla