Jag har fått frågor om skrivarkursen, på min blogg, andra bloggar och IRL. Så nu tar jag och samlar ihop frågorna och försöker svara så gott jag kan.
Vad heter kursen egentligen? Jag hittar den inte på Internet.
– Den har haft flera namn under den tid jag har varit med. ”Sören Bondesons författarutbildning” tycker jag är snyggast. Jag går tredje terminen. Att kursen bytt namn beror på att Sören numera kör i egen regi. Av den anledningen finns den inte heller på nätet. Men det finns ju andra sätt att kontakta honom. En av författarna som är ny denna termin gick fram till honom på Crimetime och sa att hon ville gå hans kurs. Och då blev det så.
– Apropå det så var vi till slut så många som ville vara med att måndagsgruppen – vi hann träffas en gång – numera är delad igen. Vi är sex deltagare som är tillbaka på onsdagar.
Varför säger du skrivarkurs och inte skrivkurs?
– Det har jag frågat mig själv. Men Skrivarakademin säger skrivarkurs, till exempel. Båda orden lär vara rätt. Men att fokus ligger på att skriva i ordet skrivkurs och att ordet skrivarkurs fokuserar på den som skriver, ofta skönlitterärt.
Hur ofta ses ni?
– Måndagsgruppen ses varannan vecka och har nio kurstillfällen den här hösten. I vår nya onsdagsgrupp har vi fem gånger kvar – ibland är det tre veckor mellan tillfällena, ibland två.
Berätta om några övningar ni gör.
– Vi gör inga övningar. Vi håller enbart på med våra egna pågående manus. Till varje gång mejlar vi cirka tjugo sidor till gruppen. Sedan läser vi allas texter noga och kommenterar stort och smått i författarens text. En av texterna opponerar vi även på, det vill säga, vi går igenom texten ännu noggrannare och tycker till om språk, gestaltning, dialog, vad som fungerar och inte fungerar, och hur författaren kan göra för att vässa sin text ytterligare.
– Det är en viktig del att hänga med i allas texter, både för sin egen utvecklings skull och för författarens. Ju mer man har läst av ett manus, desto mer kan man bidra med. Varje gång uppstår intressanta diskussioner.
Blir du sårad av kritiken?
– Oftast inte. Märkligt nog. Jag tror att det beror på att synpunkterna är konstruktiva och alltid vill min text väl. Någon enstaka gång har det känts som att kritiken är ställd till mig och då har det svidit. Men efter att ha resonerat med mig själv: det kan ha berott på mig, jag kanske var extra skör den stunden och så vidare, så har taggen försvunnit. Jag tänker att det är lika bra att få känna på lite ris redan nu. Inte för att jag vet om det hjälper den dagen jag får svidande kritik på min riktiga, utgivna bok.
– Men apropå att ta åt sig, så gjorde jag det för en av mina karaktärers räkning. Jag har fått höra tuffa saker om min George och jag har tänkt att ”nej, nu får ni ge er och tycka om honom som han är”. Men så natten till i onsdags, när vi skulle ha andra kurstillfället, gjorde jag om honom. I halvdvalan skrev jag ett helt nytt kapitel som tyvärr inte fanns i sinnevärlden när jag gick upp på morgonen. Men jag skrev ner det jag kom ihåg. George är annorlunda nu. Han har fått en annan agenda och ett större djup.
Intressant det där sista att du ändå funderade och började göra om George, trots allt. I halvdvalan. Känner igen mig i funderandet och författandet när jag ska sova. Det gör att jag antingen kopplar av och somnar av det eller annars vaknar till ordentligt och måste skicka ett e-mail till mig själv med idéerna.
Jag tror att det är bra att vänja sig vid svidande kritik, inför boksläpp. Det kommer att hända, det är ett som är säkert, att någon slaktar boken.
GillaGillad av 1 person
Skriva mejl till sig själv verkar inte så dumt. Om man ser till att adressera dem rätt 🙂 Jag har många gånger skrivit på ett block jag har intill sängen, ibland har jag vaknat med jättebra synpunkter till mig själv, ibland har jag skrivit ovanpå redan befintlig text och då blir det strax svårare att tyda sina genialiska idéer.
Ja, du har rätt. Det är lika bra att vänja sig vid svidande kritik. Undrar om man inte ska vänja sig vid beröm också 🙂 — så att man inte bara slår bort det och lyssnar på det negativa.
GillaGilla
Mycket intressant inlägg!
En kompis som var på Crimetime upptäckte ett uttryck ingen av oss hört förut. Att aspirerande författare säger att de ”går för xxx”, du ”går för Sören” exempelvis. Är detta något allmänt vedertaget uttryckssätt?
Gruppdynamiken måste vara oerhört viktig tänker jag, att det finns ett klick mellan medlemmarna, mer än bara det gemensamma intresset för att skriva?
Att feedback måste ligga till sig känner jag igen, alla har vi nog vår George, härligt att han fick mer djup 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack. Jag tror inte att jag har hört uttrycket ”går för xx”. Men jag kan tänka mig att om jag träffade elever från till exempel Skrivarakademin skulle vi fråga varandra ”vem har du som lärare” eller ”vem går du för”. Vad det så du menade?
Och tack för att du skrev Crimetime och inte crime time som jag (shame on me), har nu ändrat!
Håller med om gruppdynamiken. Det måste finnas mer att bara det gemensamma intresset för att skriva. Och att man inte är för många. Vi sex som är tillbaka på onsdagar har gått i samma grupp tidigare. Vi känner varandra och känner varandras manus.
GillaGillad av 1 person
Ja precis, vem som är ens lärare. Det var bara ett uttryck varken jag eller min vän hade hört förut.
Haha, jag tänkte inte på hur jag skrev Crimetime, men bra att det blev rätt i alla fall 😀
Det låter lyxigt, att ni hängt ihop ett tag och fått det att fungera, det är inte helt enkelt när man ändå är så pass många. Grymma förutsättningar! 🙂
GillaGillad av 1 person
Håller med, det är lyxigt med den grupp vi har nu. Vi har både roligt och lär oss av varandra.
GillaGillad av 1 person
Det bästa av två världar 🙂
GillaGillad av 1 person
Life is good 🙂
GillaGillad av 1 person
Vad skoj att läsa om kursupplägget! 🙂
När det gäller karaktärer, är jag av den uppfattningen att OM läsare på något sätt stör sig på karaktären, handlar det oftast om att man (i alla fall jag) misslyckats att nyansera karaktären.
Jag jobbar ju nästan uteslutande med antihjältar och där får man ju verkligen se till att balansera upp saker och ting, hehe.
GillaGillad av 1 person
Ja, så viktigt att nyansera karaktären. Kan tänka mig att det gäller än mer för antihjältar. Men du har ju vanan inne vid det här laget 😉
GillaGillad av 1 person
Jättekul att läsa! Och så roligt att intresset var så stort att det blev två grupper igen 🙂
Jag håller nog med Eva-Lisa om att nyansera karaktären. Det kan vara svårt att göra i första person, upptäckte jag när jag skrev NSD, men då föll det sig ju så fint att ha en till karaktär som kan hjälpa till att belysa andra sidor hos denne, och vice versa. 🙂 Just det där tyckte jag var himla roligt, med. Att man genom den andra karaktären fick en förstärkt bild av den första. Lite som att kika i nyckelhålet.Det var en ny erfarenhet för mig iaf.
George blir jag genast nyfiken på. Älskar dina namn med, inte de vanliga klassiska, utan lite speciella som ger tydliga bilder av dem bara utifrån namnet 🙂
GillaGillad av 1 person
Åh, precis så ”som att kika i nyckelhålet” 🙂 Tidigare skrev jag bara i jag-person, men nu har jag lagt till ett perspektiv (George i tredje) för att jag-personen även ska kunna ses utifrån. Plus att jag vill att det ska hända saker som hon inte ska få veta förrän i slutet.
I din senaste bok fungerar det ju jättebra, den ena karaktären fördjupar den andra. Förstår att det måste ha varit kul att skriva den. Den blev ju så bra också.
Kul att du blev nyfiken på George 🙂 Jag gillar honom skarpt. Som han var tidigare och som han har blivit nu 🙂
P.S. Jag läste ditt intressanta inlägg i dag och tänkte kommentera men hittar ingen kommentarsfunktion till just detta inlägget.
GillaGillad av 1 person
Låter spännande! 🙂
Vad kul att höra 🙂 Ja, det var jätteroligt!
Det stämmer, i nuläget har jag ingen kommentarsfunktion på bloggen. Kanske ändras framöver, får se.
GillaGillad av 1 person
Okej, då vet jag det där med kommentarsfunktionen 🙂 Lycka till med fortsättningen av ditt pågående projekt.
GillaGillad av 1 person
Intressant med en inblick i kursandet! Det låter som en utmärkt skrivarkurs, på alla sätt, särskilt att man bara jobbar på det egna manuset. Vore ju en dröm att gå, synd bara att ni håller till på en lite o-central plats 😉
GillaGillad av 1 person
Jag tror att vi alla i kursen tycker att vi har hamnat rätt. Men, som du säger, det är dumt att vi håller till så ocentralt 🙂
GillaGilla
Vad bra att ni har en egen grupp igen. Den verkar alldeles lagom stor. Och särskilt bra att ni känner varandra redan, så att ni kan sätta igång med kritiken direkt utan den där lära-känna-fasen, när man kanske fortfarande tonar ner vissa synpunkter bara för att man inte vet hur de kommer uppfattas. Men så kanske det inte var hos er? Din lärare har ju rykte om sig att vara tuff.
Gillar ditt drömskrivande. 🙂 Den där kritiken måste legat och gnagt nere i ditt undermedvetna? Hoppas att du trivs med nye George.
GillaGillad av 1 person
Gruppen blev perfekt i storlek tycker jag (även om jag saknar de två som inte fortsatte från i våras). Och precis, det är skönt att slippa lära känna varandra utan kan sätta igång direkt med kritiken 🙂
Jo, det verkar gå en del rykten om vår lärare. Jag har väl själv bidragit till det med mitt inlägg ”utskälld av magistern”. Det inlägget mejlade jag förresten ut till gruppen, det var strax före hans release, och när vi elever kom i samlad tropp hälsade han ”jaha, är det någon som vill ha en utskällning?” Så han har humor och är snäll också 🙂
Tack, jag trivs med George. Det blir en del ändringar. Men det är ett kul jobb.
GillaGilla