Via Instagram fick jag tips om att UR Play har 64 författarintervjuer från bokmässan i höstas. Jag har tittat på en som heter Måste man gå en skrivarkurs för att bli författare? I avsnittet pratar författaren Cecilia Davidsson med bokförläggaren Susanna Romanus om det krävs talang eller om vem som helst kan bli författare. Och kan man se spåren från skrivarkurserna i de manus som skickas in?
En annan intressant intervju som jag fann på UR (fast inspelat från ett annat tillfälle) är med författaren Orhan Pamuk (nobelpriset 2006). Han säger tänkvärda saker, som:
”Jag anser att det första stycket i en roman bör innehålla hela stämningen och anspela på hela texten.”
”Konstnärlig och litterär kreativitet är en balansgång mellan självpålagd disciplin och att njuta av skapandet och skrivandet.”
Pamuk pratar också om skrivkramp. Den tror han kommer sig av dåligt självförtroende men också att författaren inte vet vad som ska hända om tjugo eller hundra sidor. Själv planerar han mycket mer än genomsnittsförfattaren och det är det som räddar honom. Om det ändå händer att han fastnar har han alltid en scen liggande som han vill skriva om och då tar han den. Och så naturligtvis: ”Det är alltid bra att förbereda morgondagens arbete.”
eva karlssons blogg 
Där håller jag med honom, att det första stycket ska spegla hela romanen. Man vill inte bli invaggad i något falsk story, utan fram med det bara. Från början!! Och ja, att planera är a o o.
GillaGillad av 1 person
Ja, du har rätt. Fram med det bara.
Min nästa ska planeras ända in i kaklet.
GillaGilla
Oj, det var ett bra tips! Gissa vad jag ska titta på när vi får bredband i februari 😍
Tänker på Alex i Solsidan så fort jag hör om Pamuk, men nu fick jag bredda den bilden. Tack för det.
Hans sätt att jobba tilltalar verkligen mig, jag tjatar om mitt nya råmanus, men faktum är att jag skrev det helt utan avbrott. Inte mer en två timmar per arbetsdag och ingen tvekan, eftersom jag var på det klara med vad som skulle hända när.
Vad gäller första stycket så är det klart att det är viktigt, men mer för mig som skriver det känner jag. När jag läser en bok eller ett manus är första stycket faktiskt oviktigt, det är första kapitlet som spelar roll tycker jag. Vill jag veta mer eller är jag redan nöjd?
GillaGillad av 1 person
Nästa gång ska jag verkligen försöka med råmanus och synopsis. Tror på ditt sätt att jobba. Hur länge tänkte du ut berättelsen innan du satte igång att skriva råmanus?
Grattis till bredband … så många serier … så mycket OS … Tycker jag får mycket input till skrivandet genom att titta på dumburken.
GillaGillad av 1 person
Vi är ju alla olika, men jag känner verkligen för att sjunga supersynopsisets lov från hustaken 😄
Den här gången såg jag en dokumentär typ 2016 där jag kände att HÄR finns ett korn, sedan odlade jag kornet som en pärlmussla och skrev synopsis i senhöstas när det andra manuset vilade. Tog hjälp av testläsning i den delen också, berättade historien och bollade, tredje utkastet kändes okej så det utgick jag ifrån. Sedan ändrades lite under skrivandets gång, men inom ramen för vad som var hanterbart. Det spårade inte ur, så att säga. Nu återstår bara resten då 😄
Till slut kom bredbandet till skogen, den som väntar på något gott o.s.v. Allt som kan ses eller läsas tycker jag kan ge input, håller på att marinera en idé för nästa manus nu där en radiodokumentär orsakade den där HÄR-känslan. Var hittat du dina grundidéer?
GillaGillad av 1 person
Mina idéer handlar sällan om en hel berättelse. Det är mera situationer, scener, dialog eller en karaktär som dyker upp. En gång var det en nyhet i tidningen som satte igång en what if-fundering som fick mig att så småningom skriva ett helt manus. Nu tycker några som läst att det är just det där som satte igång det hela som ska bort. De har nog rätt. Jag får se idén som en ingång till det som sedan blev. Om jag ska recycla detta manus ska jag använda vissa karaktärer och händelser men göra nytt resten. Då får jag göra som du, jobba fram hela historien och ta hjälp utifrån.
GillaGillad av 1 person
Det är både spännande och magiskt det där, hur till synes ingenting kan sätta i gång värsta processen. Älskar fantasin!
Visst är det bra att ha manus att recycla? 😉
GillaGillad av 1 person
Håller med i allt du skriver. Det är fantastiskt, en gåva 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack för tipset om författarintervjuerna! Tittade just på den du länkade till och tycker att det fanns en hel del att hämta. Särskilt intressant att de tyckte att skrivarkurser framför allt förbättrade förmågan att kunna diskutera sina texter. Är det något du märkt hos dig själv?
GillaGillad av 1 person
Kul att du tittade på intervjun. Ja, det fanns mycket i den som var intressant.
Ja, säger jag på din fråga. Min förmåga att diskutera texter har förbättrats. Jag har blivit mer van att ta och framförallt ge kritik, jag har använt mig av det jag lärt mig tidigare (genom skrivböcker och att skriva själv) och breddat den kunskapen genom att pröva mina åsikter mot fem sex andra som alla har kommit med sina viktiga bidrag. Plus att en erfaren lärare sedan han sagt sitt. För mig har skrivarkursen gjort den stora skillnaden men förmågan att diskutera texter kan ju inhämtas på många sätt.
GillaGilla
Tack för länktips! 🙂 Jätteintressant video och jag konstaterade två saker:
1. Romanus måste vara det ultimata efternamnet för någon som arbetar som förläggare 😉
2. De svarade aldrig på den huvudsakliga frågan tyckte jag. Kanske framgick det ändå, men inte uttryckligen.
GillaGillad av 1 person
Ha ha, ja Romanus måste vara det ultimata namnet. Påminner mig om en rådman som hette Rådman i efternamn 🙂
Håller med, de svarade väl på sätt och vis men inte så tydligt.
GillaGilla