Nu i ett par veckor har jag skrivit som en gud. När jag är inne i ett flow känns det som om jag kan skriva när som helst på dygnet. Även om jag bara har en kvart på mig kan jag sätta mig framför datorn och vrida på kranen. När allt däremot går trögt (normaltillståndet) och jag värker fram orden vill jag ha minst ett par timmars skrivtid på mig för att det över huvud taget ska bli något.
Alla sidor är ivägskickade till testläsaren, jag skulle i princip kunna ta sportlov. Men en grej sitter som en tagg och irriterar. Det är inte vilken tagg som helst. Utan det är grejen X som utlöser händelsekedjan och det som får huvudpersonen att börja agera.
- Från början var X motorn som fick mig att utveckla berättelsen till den nuvarande versionen.
- Allt som händer i romanen står jag för så mycket att jag kan ge ut boken själv. Utom möjligtvis X.
- Mina tankar kring detta har sedan december farit runt som en flipperkula.
I ren desperation tänkte jag höra med till exempel tio personer, som om det vore en marknadsundersökning, men sedan sansade jag mig. När jag frågade mig själv om vad jag ville ha för svar, ett ”go for it” eller ett ”gör om” insåg jag att det måste vara jag själv som svarar på X-frågan.
Av ren utmattning stoppade jag undan tankarna om X i går kväll. Under en långpromenad i morse kom jag på ett alternativ. Är det tillräckligt bra? Jag vet inte. Det får ligga där och skvalpa medan jag har sportlov.
Trevlig helg och kom ihåg:
Vilket bra citat! Eller som Ann Ljungberg sa att Hemingway en gång sa, ungefär: ”Skriv onykter, redigera nykter”. Om man ser det bildligt förstår jag vad han menade, nämligen precis som ditt citat. Skriv med känsla, redigera utan.
Intressant att få ”höra” om din skrivprocess. Som vanligt :-). Det där med flowet är härligt. Har jag ibland fått erfara, mer som du menar, normalläget är att det är ett hårt jobb. Hoppas att du kommer på att alternativet är bra eller att något annat poppar upp.
Jag ”går” just nu en distanskurs i personlighetsutveckling. Tanken är att kunna gå djupare in i sina karaktärer och förstå dem bättre, i alla lägen förstå och veta hur de skulle ha reagerat. Utvecklande även för mig själv.
GillaGillad av 1 person
Tack Ethel. Jag hoppas också att något bra alternativ poppar upp eller att jag blir sams med hur det är nu. Kanske fick jag bara kalla fötter. Så fort jag tänkte i banor som att ge ut boken själv blev jag oerhört kritisk till innehållet. Kan du också tvivla på händelsekedjan i din text?
Vad intressant med kurs i personlighetsutveckling. Hur bra som helst ju, både för de påhittade personerna i ens liv och sig själv. Om du vill får du gärna berätta mer om kursen. Blir lite sugen, i alla fall skulle jag vilja läsa mer om den.
GillaGilla
Kolla Monica Iveskölds blogg http://www.monicaiveskold.se/. Där hittar du mer om henne och kontaktuppgifter. Vet inte när hon kommer att köra sin personlighetsutvecklingskurs nästa gång. Vi är just nu en pilotgrupp som går kursen. Hon har nämligen nyligen ändrat kursupplägget så att även vi som skriver ska ha nytta av den (hon skriver själv skönlitterärt). Den är omfattande och gedigen kan jag säga. Väldigt rolig och dessutom skönt tycker jag att vila från skrivandet och göra något helt annat.
Jo jag tvivlar ibland på min struktur i mitt manus. När och om händelser ska vara med och hur och var. Det enda är att prova sig fram och det kan ibland kännas för mäktig uppgift att klara av. Men … är nog enda lösningen. Just nu tvivlar jag på mitt förra manus, det som håller på att bli en bok. Är det verkligen tillräckligt bra?? Jag läser just nu Nicole Krauss Kärlekens historia. Vilken fantastisk berättelse! Finurlig, hissnande, häpnadsväckande bra! Då känner jag att jag ligger i lä. Men man måste ju tro på sig själv.
GillaGillad av 1 person
Tack för länken. Jag har tittat lite på hennes hemsida. Anmälde mig till hennes nyhetsbrev. Aldrig fel att vila från skrivandet och göra något helt annat.
Ja, jag antar att det hör till att tvivla. Säkert bra ibland att man gör en hållbarhetsanalys av texten i huvudet och kan rätta till och förbättra. Men kanske är man alltför hård mot sig själv ibland.
När du berättar om Kärlekens historia tänker jag på vad Åsa Larsson sa på första Författarkliniken (som både du och jag var på fast vi ju inte kände till varandra då) och det var att hon läste böcker som var väldigt bra för att kunna höja sig själv. Brukar tänka på det när jag läser något riktigt bra.
GillaGilla
Ja, när man har flow är det underbart. Minns när jag skrev min första bok och lyckades skriva några meningar hemma på lunchen…hysteriskt! Men tankarna kom och dom var tvungna att komma på pränt. Jag kan känna igen att vissa saker skaver i en story. Man kan inte sluta tänka på det och då är det bäst att bara göra om och göra rätt. Annars kan man knappt somna…haha
GillaGillad av 1 person
Kan se det framför mig hur du i all hast är tvungen att skriva några meningar hemma på lunchen. Men så är det, det måste komma på pränt.
I mitt fall vet jag inte om det skaver eller om jag har fått kalla fötter. Så fort jag började tänka på att eventuellt ge ut själv blev jag så oerhört kritisk. Men nu struntar jag i det ett tag. Jag vill ju kunna sova 🙂
GillaGilla
Haha, ja, det där med att tänka marknadsundersökning känner jag igen, kollade på fullt allvar upp hur jag skulle göra en enkät i marginalen på bloggen med kryssalternativ, men tyckte det var för krångligt (och det var nog tur?). Gick på magkänslan i stället.
Hoppas sportlovet gör dig och funderandet gott 🙂
GillaGillad av 1 person
Härligt att jag inte är ensam om att tänka marknadsundersökning helt plötsligt 🙂 Men bra att vi båda valde magkänslan. Ja, jag är inte framme vid något beslut än. Men har lagt det åt sidan tills vidare. Om cirka tio dagar ska jag träffa testläsaren, ska försöka tänka på annat fram till dess.
Tack, tror stort på att sportlovet gör mig gott. Lycka till med skrivandet och vilandet i en finfin balans.
GillaGilla
Tack Eva 🙂
GillaGillad av 1 person
🙂
GillaGilla