I väntan på lektörsutlåtande

Förra året fick jag en synopsismall av en kurskamrat. Den har bidragit till att jag förstår så mycket mer om skrivandet i dag än vad jag gjorde när jag skrev Tuva (som jag för två år sedan skickade in till förlagen).

Snöflingemetoden eller ett linjärt skrivet synopsis lockar mig i teorin. Men när jag sedan har jobbat ett tag på en av metoderna tappar jag fantasin och lusten. Samtidigt ser jag fördelarna med att ha allt byggmaterial hemma från början. Det blir ett fasligt sjå att åka till brädgården och köpa till hela tiden. Ibland kommer jag hem med sekunda varor, ibland har de slut på det jag vill ha.

Mallen är uppbyggd så här: Den har sex rutor på varje rad. Varje rad är en scen. I varje ruta ska författaren fylla i Scen, Syfte, Konflikt, Vad händer, Tid/miljö samt Antal sidor.

I somras försökte jag använda mallen på en ny Tuva. Jag kom inte på någonting. Sedan använde jag mallen på den befintliga text jag hade om Berit. Att bara använda de sex rubrikerna kändes sterilt och därför klistrade jag även inledningen på varje scen.

Att sitta och analysera scen efter scen var tråkigt men oerhört givande. Till exempel upptäckte jag att flera scener efter varandra startade på liknande sätt och att flera scener hade samma syfte eller konflikt. Jag jobbade om och fick färre och bättre scener. Gnetandet medförde att jag har fått en högre medvetenhet om vad jag sysslar med när jag skriver.

Så gör jag nu ett synopsis med nya Gabriel? Nja. Först några rader om Berit. Hon vilar ut hos en lektör. Andra mötet med testläsare Emma var lika bra och inspirerande som det första. Vi pratade även om min issue ”grejen X som utlöser händelsekedjan och det som får huvudpersonen att börja agera”. Jag hade kommit på en annan trigger och hon tyckte att den fungerade. Vilket gjorde mig oerhört glad.

Samma vecka som jag ska gå kursen Skriva för ljud kommer jag att få respons från lektören. Det betyder att jag har tre veckor på mig med att jobba med Gabriel. Jag har skrivit inledningen plus ett antal scener till och har därefter gjort något slags halvsynopsis på vad som ska hända i olika kapitel. Jag har också tänkt ut vilken research jag behöver. Nu först ska jag faktiskt skriva slutet. Det har jag nästan klart för mig och jag behöver ingen research.

Lite annat smått och gott:

  • Min En kulturgrej i veckan (fram till slutet av april) får mig att tänka till och göra något speciellt varje vecka. Bilden är från mitt besök i början av mars på Liljevalchs och deras Vårsalong. Konstverket föreställer några av 365 figurer som gör yoga. Konstnären Stefan Bennedahl, som gör yoga varje dag, tillverkade under ett år en keramikfigur varje dag.
  • När jag pratade manus med Emma var vi på Fotografiska. Bara att sitta i deras restaurang med utsikt över Saltsjön och Djurgården gör en på extra kreativt humör.
  • Jag har också träffat skrivarvännerna från Sörens olika kurser. Vi var på Löwenbrau och hade många inspirerande samtal.
  • Den här veckan gjorde jag det lätt för mig. Jag tittade på en film på Netflix. Valde Love Actually som jag inte sett på många år. Bästa repliken är när Colin Firths rollfigur, som är krimförfattare, får frågan om hans bok är läskig. Han svarar att det läskigaste är att den är så illa skriven.
  • Pia på Pias Lilla Kulturblogg intervjuade Anders Fager här. Som författare och lärare (jag ska ha honom på helgkursen) tycker han att det är ”skitlätt” att skriva teveserier. Ha ha. Så det tänker jag övergå till nästa år.

Glad Påsk! Och glad April! Jag hör av mig efter kursen 21-22 april.

Detta inlägg publicerades i mitt skrivande. Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till I väntan på lektörsutlåtande

  1. Ethel skriver:

    Jaha ja … om det är så lätt kan jag också tänka mig att gå över till teveserier ;-). Skrattar åt Colin Firths fina replik! Han har ett sätt att uttala sina repliker, så där torrt english, som gör att det blir ännu roligare än annars.
    Vilka fina lerfigurer! Så fräcka.

    Jag gjorde en synopsis för mitt första manus, lik den du beskriver ovan. Känns som om det är Ann Ljungbergs. Min har jag fått av henne och tror den är identisk med din. För manus två gjorde jag korta berättelser av de scener jag visste att jag ville ha med. Som en löpande synopsisberättelse. Sen har ”allt” ändrats, en del lagts till och en del tagits bort.

    Jag sitter också och försöker analysera scener. Har de något syfte? Vad vill jag med scenen? Ska jag ta bort den eller den karaktären? Hur är den dramatiska kurvan? Är konflikten verkligen relevant? Svårt och ibland tråkigt. Jag fastnar ofta i annat, som att ändra formuleringar här och där och tar bort onödiga ord istället.

    Glad Påsk till dig också och vi hoppas att våren kommer när april har infunnit sig.

    Gillad av 1 person

    • Eva skriver:

      Jag är som du, fastnar ofta i annat, som att ändra formuleringar här och där … Men även det behöver ju göras och jag tänker att jag i alla fall har kontakt med manuset (även om jag inte kommer framåt). Hela tiden måste ju också skeptikern hållas på avstånd, så att inte den kommer in för tidigt och man börja säga saker i stil med Colin Firth … Inte lätt att balansera alltihop. Vi får skriva en teveserie i stället 🙂
      Kul att du också gillar lerfigurerna.

      Gilla

  2. Marie: Mitt skrivliv skriver:

    Att våga grotta ner sig, vrida och vända och ifrågasätta sina manus är ofta sjukt jobbigt, men nästan alltid bra. Jag har släppt mina för lättvindigt genom åren, det ångrar jag, så all uppmuntran till oss att sätta det vi skriver under lupp. Som du säger, det bidrar till en medvetenhet om sin egen text och berättelse.
    Ha så roligt på kursen, ser fram emot att höra om den!

    Gillad av 1 person

    • Eva skriver:

      ”Sjukt jobbigt” var ordet 🙂
      Tror vi började på liknande sätt med att skriva och skicka till förlag. Jag var så aningslös. Kan ibland fundera på vad jag tänker om några år. Kommer jag att tycka att jag var aningslös 2018 också? Ve och fasa.
      Tack, jag ska ha det roligt på kursen.

      Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Ja, det låter som om vi började i samma ände: med lusten. Och det är väl rätt ände om något? Kunskap går alltid att fylla på med eftersom, och det gör vi ju 🙂
        Ett visst mått av aningslöshet är alltid positivt, då finns det utvecklingspotential och vem vill inte utvecklas? Så vi får hoppas att vi ser tillbaka på ett 2018 fullt med lärdomar och fullt med insikter om hur mycket vi har kvar att lära 🙂
        Fick Skriva i går och den handlade bland annat om att skriva för ljud, det låter väldigt intressant!

        Gillad av 1 person

      • Eva skriver:

        Lusten är verkligen rätt ände att börja i. När sedan prestationsångest och annat dyker upp kan det vara bra att komma ihåg varför vi började skriva.
        Jag ser inte aningslöshet som något positivt, fast okej, när den pågår är den aningslöse kanske lyckligare (än vad han eller hon blir när sanningen uppdagas).
        Tack för tips om Skriva. Då ska jag inhandla ett ex. Jag tyckte att tidningen var så dålig ett tag att jag slutade läsa den. Ful layout, trista översatta artiklar. Men nu har den (åtminstone) ny design. Så ska pröva.

        Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Precis, när hinder dyker upp (vilket de alltid gör) är det bra att kunna påminna sig om att det är helt okej att sluta skriva när som helst, om det nu är så himla besvärligt – då minns man (oftast) lusten som ligger bakom det hela 😀
        Jag tänker att aningslösheten är en förutsättning för att utvecklas, förutsatt att man kan titta tillbaka och se sin aningslöshet och lära av den såklart. I annat fall är det väl bara härligt att leva i sin aningslöshet och slippa se den bli så där påträngande obehaglig som den kan vara 😉
        Än så länge (två nummer in) tycker jag om Skriva, den är riktigt snygg och jag som tidigare titulerat mig ”layoutchef” får väl anses vara ett orakel på området, haha. Eller inte. Blir kul att höra vad du tycker 🙂

        Gilla

      • Eva skriver:

        Nu har jag köpt Skriva. Har inte läst så mycket än men kan i alla fall konstatera att layouten är hundra gånger bättre. Är lite tveksam till formatet. Förstår att tidningarna i Offside-stallet vill vara lika. När Filter kom för tio elva år sedan var jag mäkta imponerad av allt. Den kändes så nyskapande. Gillar fortfarande (tror jag, av oklar anledning läser jag den sällan numera). Att Skriva går ner till samma format får inte samma impact.
        Jaha, och vem är jag som dristar mig att tycka till om detta? Layoutare har jag varit, dock inte chef och orakel som du, mer en underhuggare 🙂
        Om du en dag ger ut en bok på egen hand (tänker du det förresten?). Kommer du då att göra omslaget själv?

        Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Vad kul att du gillar layouten på Skriva, jag med! Och formatet trivs jag också med, kanske för att den nostalgipåminner om Starlet (som var lite mindre) som jag läste i femman-sexan 😀
        Haha, orakel? Knappast. En bra nyhetsredigerare som råkade få en galen titel bara. Egentligen innebar det att jag var chef för produktionen av papperstidningen, så en fyrkantig planerare snarare än fingertoppskänsligt grafiskt geni. Jag är faktiskt superdålig på grafisk design, du skulle garanterat slå mig med hästlängder.
        Så, om jag blir utgiven kommer jag under inga omständigheter att göra omslaget själv 😀 Om du skulle egenutge, kommer du att göra ditt eget omslag då?

        Gillad av 1 person

      • Eva skriver:

        Fyrkantiga planerare är guld värda i en värld av vimsiga kreatörer 🙂
        Om jag skulle göra mitt egna omslag? Har ställt mig frågan själv. Det beror på vad jag vill med min bok och hur mycket jag förmår/vill satsa på den. Är inte framme vid något beslut ännu. Först ska jag köra vändan med förlag – så jag har gott om tid att fundera på det 🙂

        Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Sedan går det ju alltid att testa att göra eget omslag, att välja och välja om är oftast (alltid?!) en möjlighet.

        Gillad av 1 person

      • Eva skriver:

        Ja, det gör det 🙂 Tror att grejen med att tänka omslag även kan vässa temat i texten.
        För övrigt skulle det vara sååå roligt att hyra Indesign en månad och bara sitta och göra olika omslag – om jag nu minns hur programmet fungerar :-

        Gilla

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Det sitter nog i ryggmärgen, tror jag, och minnet går snabbt att friska upp. Själv har jag inte jobbat med Photoshop på tre år och lyckades ändå lära sambon ett systerprogram för fotoredigering 🙂

        Gillad av 1 person

      • Eva skriver:

        Låter lovande 🙂
        Jag skulle älska att göra inlagan med allt pill som det innebär.

        Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        Gört’t!
        Men först förlag, så du ”behöver” kanske inte … 😉

        Gillad av 1 person

      • Eva skriver:

        JA! Vilken pepp. Tack 🙂
        Men FFF = Först förlag förstås.

        Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv skriver:

        😊👍

        Gillad av 1 person

  3. herrarnes skriver:

    Ja herreLars vilket gnetande det kan vara ibland. Det tråkigaste jag vet men ack så nödvändigt och om man bara håller ut så blir ju resultatet oftast bättre.
    Ibland kan man få skratta lite åt sig själv när det man skrivit i glöd faktiskt under granskning är helt obegripligt.
    Lycka till med kursen

    Gillad av 1 person

    • Eva skriver:

      Att skratta lite åt sig själv är nog nödvändigt ibland 🙂 Tycker att det är bra att komma ihåg att det är en sak att ta skrivandet på fullt allvar men inte nödvändigtvis så bra att ta sig själv på allvar.
      Tack så mycket, det ska bli kul med kursen.

      Gilla

  4. Annika skriver:

    Jobbigt och jätteroligt att fördjupa sig i texten så där (och ibland absolut nödvändigt). Har börjat bearbeta beniga manuset och gör något liknande för varje kapitel, och oj vad det händer saker.
    Gillar dina uppdateringar om en kulturgrej i veckan, himla inspirerande 🙂
    Glad påsk till dig med!

    Gillad av 1 person

    • Eva skriver:

      Vad gulligt det låter med ”beniga manuset” 🙂 Lycka till med bearbetningen. Det kommer att gå galant.
      Kul att du gillar mina uppdateringar om kulturgrejen. Det lär bli fler 🙂

      Gilla

  5. Pia Widlund skriver:

    Vilken kul bild! Synopsis – liknar det jag gjorde i excel. Vilka är med, när är det, antal tecken och vad händer. Mitt synopsis kom till ungefär samtidigt som först boken. När jag skrev den andra var jag mer noggrann….

    Gillad av 1 person

    • Eva skriver:

      Jag har mest jobbat i Word och Indesign och har i princip aldrig öppnat Excel. Men ska kanske försöka mig på det någon dag.
      Över huvud taget ska jag försöka jobba mer effektivt med nya Gabriel.

      Gilla

  6. Jag har ingen mall att gå efter vare sig innan eller efter skrivandet men kikar efter det du nämner i redigerandet. Bästa sättet att se texten har varit när jag lagt ut de utskrivna sidorna över soffan i tre ”våningar” (har stor och lång soffa) och verkligen kunnat se hur partier varit snarlika, kunnat tas bort/flyttas eller t.ex om något saknats. Min bästa metod hittills. 😊
    Ha en fin april nu då!

    Gillad av 1 person

    • Eva skriver:

      Soffmetoden verkar ju toppen 🙂 Jag har prövat något liknande med en del i taget utspritt på golvet … Stora post it-lappar med nyckelord för varje scen använde jag på en skrivsemester en gång. Huvudsaken är att det blir en tydlig överblick.
      Ha en fin april du med.

      Gillad av 1 person

Lämna en kommentar