Debutanter, spänning och redigering

Yippie, jag känner två författare som debuterar våren 2019. Ethel har jag lärt känna via bloggen. Monica träffade jag första gången på en sommarkurs på Skrivarakademin 2015, och sedan har vi gått tillsammans hos Sören Bondeson.

Det är alltid inspirerande att läsa om debutanter men det är särskilt glädjande att följa en person som har skrivit, skrivit om och jobbat hårt år ut och år in. För inget kommer ju gratis. Både Monica och Ethel har stretat på och är så värda framgången.

Även hos bloggaren Annika händer det saker. Ett förlag har skrivit till henne, att de är intresserade och att fler ska läsa hennes manus. Kan en thriller bli mer spännande än så?

Här hos mig är det lugnare. På ytan i alla fall. Jag har redigerat drygt hälften. Men hela tiden kommer jag på nya scener som bara måste vara med. Oftast känns det roligt och kreativt, någon gång ibland blir jag otålig. Sex veckor har gått sedan jag startade och skulle resten ta lika lång tid är jag framme i början av december. Då blir det till att printa ut texten och lusläsa varje scen.

Före dess ser jag fram emot två saker i november:

Jag ska till onkologen på ett sista återbesök – för denna gång och förhoppningsvis för alltid. Det har gått fem år sedan jag opererade bort min bröstcancer. Därefter fick jag strålning men behövde aldrig ta cytostatika, vilket jag är djupt tacksam över. Piller mot bröstcancern har jag däremot tagit i fem år. Tamoxifen kan ha grymma biverkningar, som blodpropp och livmodercancer. Många patienter måste sluta i förtid för att de får ont i lederna eller blir deprimerade. Men jag har haft det relativt lätt. Har tappat hår, periodvis är jag jättetrött i underbenen och jag har också låg energi. Mest mentalt men också fysiskt. Nu har jag surfat runt och läst om patienter som fått tillbaka orken (och minnet) efter bara två tre veckor utan medicin, och jag hoppas att det också ska hända mig.

Om ovanstående går bra ska jag ta ut mitt presentkort som jag fick när jag fyllde 65 år i våras. Det är en bodyflight (och inte en gungstol, det tackar vi särskilt för). Jag ska sväva fritt och njuta av den milstolpe jag då har passerat.

Nästa gång jag bloggar (i mitten av december?) hoppas jag att jag är klar med den här omgången av redigeringen, att jag fått ny härlig energi och att jag har flugit som en fågel.

Ja, vi får se. Önskar alla en härlig, kreativ höst.

P.S. Bilden togs förra söndagen när det var brittsommar och jag tog en paus i redigeringen. I dag är det åtta grader ute och hängmattan hänger fuktig och tom på folk.

Det här inlägget postades i mitt skrivande. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Debutanter, spänning och redigering

  1. Annika skriver:

    Å Eva, jag håller alla tummar och tår för att onkologen har ett bra besked, och för att du får sluta med pillren ❤
    Blev tvungen att googla bodyflight, verkar underbart! Kan inte se annat än att det skulle ge en massa härlig energi! Önskar dig också en skön och kreativ höst. Tack för omnämnandet 🙂

    Liked by 2 people

    • Eva skriver:

      Tack snälla Annika, och jag håller alla tummar och tår för bra besked från förlaget. Jag kommer att titta in till dig då och då.
      Bodyflighten blir nog en rysare – mest härligt och lite nervöst.

      Gilla

  2. Marie skriver:

    Instämmer i det Annika skriver, tummar och tår ❤️ Klart du ska flyga! Det verkar superkul. Perfekt firande!

    Kul är det också med framgångar, folk som krossar promillevallen och kommer in på förlagen. Det går ju! Bara att vi kämpar på 😘
    Hoppas extra på Annika, för vem vill inte läsa en västerbottensdystopi?! 🙋‍♀️

    Liked by 1 person

  3. Pia Widlund skriver:

    Hoppas att beskedet är bra! Och visst är det härligt att följa Ethel och andra som slitit under lång tid och verkligen får sin belöning nu!

    Liked by 1 person

  4. Ethel skriver:

    Åh tack Eva! Ja, det känns helt otroligt roligt! Ser nu fram emot att se ditt manus som färdig bok.

    Och jag hoppas att du snart slipper att ta läkemedel mer och får känna styrkan komma tillbaka. Bodyflight låter härligt utan att veta vad det innebär.
    Ja nu är det verkligen höst. Trots att det är relativt varmt är det en annan kyligare luft och nästan alla löv har fallit. Nu ser vi fram emot en fin höst!

    Jag ser fram emot nästa blogginlägg!

    Liked by 1 person

    • Eva skriver:

      Tack Ethel. Jo, vi får se när mitt manus blir en färdig bok. Någon gång ska det ske. Jag ger inte upp. Jag har ju goda förebilder i er som har lyckats. 🙂
      Önskar dig en härlig höst.

      Gilla

  5. Katarina Persson skriver:

    Visst är det härligt när man ser att det faktiskt händer, att folk får böcker antagna trots alla prognoser om promille osv. Jag håller tummarna för att du får sälla dig till dem med, och att du får ett positivt besked även från onkologen, såklart! ❤

    Liked by 1 person

    • Eva skriver:

      Ja, det är verkligen härligt när det händer. Tack för tumhållning. Jag ska göra mitt bästa 🙂 Ser fram emot onkologbesöket också (första gången jag gör det) 🙂

      Liked by 1 person

  6. Varmt lycka till på återbesöket!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s