Läget på refuseringsfronten är sig likt. Det vill säga tre nix och tre som inte har svarat. Vissa dagar går jag och väntar otåligt – det går ju f-n inte att planera något förrän jag vet! Men oftast vill jag faktiskt att det ska ta tid. Jag vill komma längre på Gabriel innan jag behöver ta ställning till vad jag ska göra med Berit om ingen vill ha henne (mer än jag).
Så det var riktigt roligt att träffa andra skrivande människor i torsdags. Susan Casserfelt (författaren till Högakusten-serien) bjöd hem ett gäng för att skriva tillsammans och vi var sju som kunde komma.
På Instagram har det redan visats bilder på oss så jag tar mig friheten att låna några (tagna av Susan Casserfelt, Jenny Jacobsson, Tinna Lindberg men i sämre kvalitet efter att jag kopierat och klistrat in) och presentera var och en.
Lisa Bjerre och Susan Casserfelt skriver på en kriminalserie som de kallar Linje17. När vi träffades kunde de berätta att de fått en agent men att avtalet inte var underskrivet. Men det var det dagen efter: Hedlunds Agency ska företräda dem.
Tinna Lindberg har skrivit Förnedringen, en spänningsroman som utspelar sig i semesterparadiset Thailand och i korridorerna på Utrikesdepartementet.
Annette Haaland redigerar den fjärde mysdeckaren om pastor Viveka, som utspelar sig i Enskede.
Jenny Jacobsson
Jenny Jacobsson har skrivit Närmare än du tror och I ditt kvarter. Hon är också en av författarna i podden och youtube-kanalen Vad vi pratar om när vi pratar om böcker.
Och slutligen Heli Björkman (till vänster) som skriver på en samtida relationsroman (som jag delvis har läst på skrivarkursen och gillar jättemycket) och mittemot sitter jag och skriver på Gabriel.
Nå, hann vi göra någon nytta? Jo, minst ett par timmar blev det. Men det var ändå våra samtal på fikarasterna och på lunchen som gav mig den stora lusten att nästa morgon direkt sätta mig att skriva.
Min slutsats av att skriva tillsammans är att det ger ny energi och att jag gärna gör om det. Fast det är ändå i tystnaden hemma som jag får mest gjort med manuset.
MEN: Jag är så tacksam för att jag startade bloggen (2014) och att jag började gå på skrivarkurs hos Sören. Utan det hade jag känt noll skrivande människor. Hur tråkigt hade inte det varit?
eva karlssons blogg 
Så tycker jag också. Vill gärna träffa andra skrivande människor. Helt enkelt bara prata med likasinnade utan hämningar.
Nu får jag vänta med träffar till april 2020. Åker till Portugal 28 september. Men vänta … kanske finns det någon skrivande människa i Nazaré. Det får jag kolla!
Kul att se fotona! Några känner jag igen ☺.
GillaGillad av 1 person
Du gör som flyttfåglarna då, ja, det låter onekligen skönt. Kanske hittar du ett helt gäng med författare 🙂 när du kommer ner. Hinner du med bokmässan först?
Kul att du kände igen några på fotona 🙂
GillaGilla
Nej jag hinner tyvärr inte det. Vi åker på fredagen redan. Ska dock till Göteborg på torsdagen och träffa en skrivarvän. Vi bor ju på landet nu sedan en vecka tillbaka.
GillaGillad av 1 person
Okej. Men kul att du hinner träffa en skrivarvän.
GillaGilla
Det låter jättetrevligt, kul med skrivdejt. Fast som du säger (eller så är det jag som feltolkade det) kanske det inte främst är för att man får så mkt skrivet som för att man kan utbyta erfarenheter med andra och tanka inspiration. Men ibland kan det såklart vara bra att sitta ihop med andra och skriva, inga ursäkter liksom. 🙂 kul också med lite nätverkande.
GillaGillad av 1 person
Jo, men du tolkade rätt. Främst var det att träffa andra som var det bästa. Men jag fick också till lite ny text plus kicken att fortsätta hemma. En bra dag 🙂
GillaGillad av 1 person
Skrivdejt utan krav typ. Låter toppen. Skulle gärna ha skrivdejter ibland, utan huvudsyftet att producera text. Kanske lyfta något en vill ha hjäkp med…? Roligt iaf att höra lite om hur ni hade det.😊
GillaGillad av 1 person
Ja, helt kravlöst och bara kul egentligen. Så det får ju inte ske för ofta om det ska bli en bok 🙂
GillaGillad av 1 person
Men, vilken helt underbar träff!!
GillaGillad av 1 person
Ja! Är så glad att jag fick vara med.
GillaGilla
Visst är det kul att träffas. Massor av energi och drivkraft skapas. Önskar att det fanns möjlighet för det i Katrineholm.
GillaGillad av 1 person
Verkligen kul. Ja, det är helt klart lättare om man bor nära en storstad.
GillaGilla