
Hallå bloggen, är du kvar?
Juni: När jag hade avslutat synopsis och fått bra och konstruktiva kommentarer från manusgruppen skrev jag … ingenting. Jag läste mycket men sköt under alla tankar på att skriva. Det finns säkert många anledningar till att det blev så. En är att det var väldigt skönt att slippa sitta vid datorn.
Juli: Jag gick ett nytt program online om att äta nyttig och ren mat, det vill säga utan gluten, komjölk och socker. Första gången jag gick programmet för sex år sedan kändes det som om jag hade hittat hem. Mitt höga blodtryck försvann. Min energi kom tillbaka. Och halva dubbelhakan försvann. Sedan har jag haft perioder då jag tappat bort det och då dröjer det inte länge förrän jag påminns om hur det känns att få en sockerdipp och bli darrig eller gå med en konstig, däst mage. Programmet pågår i 21 dagar, vi får ett peppande mejl varje morgon och så har vi en FB-grupp där vi ställer frågor och lägger upp bilder på maten vi äter. Jag gillar verkligen att få vara en del av den gruppen och jag gillar att lägga upp maten snyggare än vanligt (för att den ska fotograferas). För mig är det kreativt att laga mat efter den här sortens recept, att baka, att fotografera och att formulera små texter i gruppen. Stor tillfredsställelse. Jag rider fortfarande på framgångsvågen.
Augusti: En annan anledning till att jag inte skrev var att jag var rädd för att börja. Hur skulle jag kunna göra mitt synopsis rättvisa – det är en sak att beställa scener och en annan att skriva dem.
Så började jag litegrann. Men upptäckte snart att jag gick bet på att gestalta en av de misstänkta, ibland blev hon en karikatyr, ibland väldigt lik en annan karaktär. Till slut tog jag kål på henne. Tur ändå att det inte var hon som var mördaren.
Ett av mina löften till mig själv var att jag skulle ha 100 sidor skrivna innan jag bestämde mig för att fortsätta med manusgruppen i höst. Annars skulle det bli för stressigt. Sedan sa jag ja i alla fall.
September: Nu är jag inne i manuset och skriver några timmar varje dag. Det känns bra. Första tillfälle för manusgruppen är 28 september och i nästa vecka har magistern release för sin diktsamling. Två grejer att se fram emot.
Vilken bra sammanfattning av din sommar. Att ha ordning på maten ska inte underskattas, själv sladdar jag av och på den vagnen med viss regelbundenhet. Och det påverkar definitivt mitt skrivande.
Kul att du är i gång med manuset också, kanske är detta DET manuset …?! ❤
GillaGillad av 1 person
Ja men så tänker jag också – kanske är detta DET manuset. Hopp och hybris är grejen för att orka 🙂
Bra inlägg i dag på din blogg ❤
GillaGillad av 1 person
Chansen finns alltid, så länge man skriver så är man med 🙌
Tack, vad snäll du är ❤️
GillaGillad av 1 person
Tack för sommar-rapport:) Och åhh, några timmar varje dag. I wish. Men är ju helt uppe i något annat för tillfället. KRAM på dig, skönt att få läsa ett inlägg från dig igen!
GillaGillad av 1 person
Tack ❤ Önskar dig också några skrivtimmar per dag – sedan när du är klar med din utbildning. Tycker du gör helt rätt som prioriterar den just nu. Skrivandet har du kvar, både du och manuset kanske växer ytterligare av att du gör något annat som är roligt. Kram
GillaGillad av 1 person
Vad otroligt sunt det låter! Borde verkligen göra samma sak själv – jag vet hur stor roll det spelar för det allmänna måendet.
Men så bra att du kommit igång! Man ska aldrig slå på sig själv för vad man inte skrivit, utan gratulera sig själv för det man HAR skrivit. Tycker jag:)
GillaGillad av 1 person
Jag är verkligen tacksam för att jag har hittat det här sättet att äta (fast man kan ju fortfarande äta för mycket och få ont i magen bara därför 🙂 )
Åh, bra inställning till skrivandet. Att aldrig slå på sig själv. Tack för den. Det ska jag försöka ta med mig.
GillaGilla