Puh. Där gick mina 36 sidor i väg till manusgruppen. Nu känner jag mig helt urblåst. Förutom några dagar då jag tyvärr inte var hemma har jag under två veckor skrivit på, och gjort mitt yttersta. I dag har jag skrivit ut sidorna och lusläst dem. Strukit. Lagt till. Skrivit om. Det är nästan, men bara nästan, som att göra klart ett manus för att skicka till förlag. Man vill ju ha allting så bra som möjligt. Fast manusgruppen refuserar inte förstås. De vill min text väl och kommer med – ibland svidande men alltid – konstruktiv kritik.
På söndag (17 oktober) kommer här på bloggen en spännande intervju med Heli Björkman. Jag känner henne sedan vi gick i samma manusgrupp för Sören Bondeson. Hon skriver på en samtida relationsroman med inslag av spänning. Om vuxna som tvingas lära känna varandra genom sina barn. Temat är ängslighet. Det är en roman som kommer att bli väldigt bra om ni frågar mig.
Men nu handlar det inte om skönlitterärt utom om en handbok. Heli är grafisk formgivare och står för koncept och form till Vinterbad – en handbok som släpps den 19 oktober på Ordfront förlag. Lisa Bjerre har skrivit och Ulf Huett har fotograferat. Samtliga tre är vinterbadare (förstås) och firade med ett kallt bad när boken gick till tryck.
Förutom några vinterbad i havet efter bastu, har jag bara kommit nära fenomenet en gång. Min man och jag vandrade i svenska fjällen. Det var i juli och vi kom svettiga fram till en sjö med is och snö längs kanten. Jag vadade barfota ut och klev upp på en sten, sjönk ner på huk och skulle på det sättet tvätta mig under armarna etc. Men halkade i och doppade hela mig. Det kan inte ha varit många grader. Efter chocken – tror jag tappade andan en stund – mådde jag fantastisk bra. Så kanske … någon gång.
eva karlssons blogg 
Men så spännande med manuslämning! Du verkar vara i en så bra skrivgrupp.
Åh, de där fjällbaden – frivilliga eller ofrivilliga – är de bästa. Men i havet här utanför, nej huu 😄
GillaGillad av 1 person
Ja, det är en jättebra skrivgrupp. Efteråt orkar jag ingenting 🙂 Men sedan under natten har alla konstruktiva kommentarer och intressanta diskussioner förvandlats till ny energi och det enda jag vill är att fortsätta skriva.
Säger som du om havet vintertid 🙂 Jag är verkligen inte den som glatt tar min yxa och går i väg för att hugga upp en vak.
GillaGillad av 1 person
Jag har också upplevt det där om att tappa andan i kallt vatten. Så andningen är säkert väldigt viktig precis som poängteras i intervjun.
Spännande att skicka in text. Skräckblandad förtjusning som klyschan lyder. Jag har en coach just nu. Har skickat 4000 ord till henne i tre omgångar. Ska nu sätta mig och gå igenom alla kommentarer och många är det kan jag meddela 😋😊.
GillaGillad av 1 person
Ha ha, ja nog är det skräckblandat att lämna ifrån sig text 🙂
Spännande med en coach, hoppas ni har ett bra och konstruktivt samarbete, det verkar så i alla fall.
GillaGilla
Jo en bra coach är det. Jag tycker hon har jättebra analyser. Litar på hennes omdöme. Gick en kurs för henne om att skriva romance. Romance som jag inte alls tänkt skriva, men tanken var att lära mig något helt annat än det jag vanligtvis intresserar mig för. Det var nyttigt.
Jag läste precis dina inlägg här nedan, sept och okt. Intressant! Har missat att kolla din blogg. Jag känner verkligen igen dina vedermödor, tankar och glädjeämnen i skrivandet. Av någon anledning, har jag också svårt med att upprätta en (ett?) synopsis för manuset jag fokuserar på just nu. Fattar inte varför, det funkar bara inte.
Det här om karikatyr. Visst är det lätt att falla i i den djupa fåran att någon karaktär blir en karikatyr på sig själv. Läste nyss Majgull Axelssons bok Inställd resa till Sabarmati. Axelsson som annars är en favoritförfattare, men … den här tycker jag inte var trovärdig. Övertydlig och platta karaktärer och några är … just det … kariktatyrer på sig själva.
GillaGillad av 1 person
Roligt att du tittade in på min blogg och tack för intressanta kommentarer. Ja, visst är det svårt med synopsis. I och med att jag tog bort en person och skriver till scener ibland och tar bort ibland så följer jag inte synopsis helt. Men det är tryggt att veta vart jag ska och hur det ska sluta.
Härligt att du har hittat rätt coach. Det är ju inte alltid som det stämmer. Kan tänka mig att det var nyttigt med romance-kursen. Även om det inte är en genre man tänkt skriva i så finns ju massor att ta till sig ändå.
Jag har inte läst Majgull Axelsson på länge. Minns Aprilhäxan som fantastisk. Och en som utspelade sig på en isbrytare i Arktis (eventuellt Antarktis) som också var himla bra. Har inte läst Inställd resa … För inte så många år sedan skulle jag bara tänkt att ”den här boken fångar mig inte” om en övertydlig bok med platta karaktärer. Nu kan jag se vad som brister på ett helt annat sätt. Så givande att lära sig mer och mer om det är hantverket.
GillaGilla