Jag har haft tur med böcker på senaste tiden, det vill säga, jag har känt mig uppslukad av karaktärerna och handlingen och längtar tills jag ska läsa vidare. En bok var Ett livet liv av Hanya Yanagihara (jag ger den 4,5 av 5 i betyg). Men jag skulle inte ha valt den utan rekommendationer. Varken tjockleken – 732 sidor – eller omslaget av en lidande man skulle ha lockat mig att köpa boken.
Just nu läser jag Stanna hos mig av Ayòbámi Adébayò, har kommit två tredjedelar in i romanen. Hittills en stark 4:a. Det är en välskriven kärlekshistoria som utspelar sig i den politiska turbulensen i Nigeria under åttiotalet. Förutom att jag sugs in i texten blir jag glad över allt jag får veta om en kultur jag inte känner till. Färgerna i omslaget tilltalar mig men även här beror inköpet på att jag hört så mycket bra om boken.
Även om omslaget är proffsigt utfört så kan det ändå ge fel signaler. Hittar jag en oläst bok av Tove Alsterdal vill jag alltid läsa. För hon skriver så himla bra. Men det här omslaget till Vänd dig inte om tycker jag är tråkigt och stereotypiskt och hade aldrig köpt om jag inte känt till författaren. Däremot blir jag oerhört förtjust över omslaget till Daisy’s Vintage Cornish Camper Van av Ali McNamara. Jag älskar omslag med hus och träd – och tydligen också gamla folkvagnsbussar. Men samtidigt som jag nästan dreglar på omslaget inser jag hur fördomsfull jag är – för utan att veta någonting tror jag att det här är en medelmåttig feelgood och att jag därför inte är intresserad.
Apropå feelgood så gillade jag Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman. Jag lyssnade på den och tänkte inget alls om omslag. Men när jag ser de här två föredrar jag den engelska versionen som är riktigt fin. Den svenska känner jag inget särskilt för.
Jaha, det här inlägget bevisade mest att jag har fördomar. För att råda bot borde jag kanske inhandla den där folkvagnsbussen och tycka till om den först efteråt.
Innan jag slutar. Här kommer en till. De är ju underbara de där bussarna …
Önskar alla en underbar, kreativ vecka!
eva karlssons blogg 
Intressanta reflektioner om omslag. Tycker att det är svårt. Klart jag ser om det är ett som tilltalar mig, men när jag nu själv håller på med ett … då blir jag så himla osäker. Är det bra eller inte?? Om jag ska jämföra med dina böcker här ovan, då liknar det nog mitt mest den första boken med en folkvagnsbuss, fast med en helt annan stämning i bilden. Men de bleka färgerna är lika, fast mina färger är ändå blekare.
När det gäller Ett litet liv så har jag hört att det tvistas om hur man ska tolka mannens uttryck. Antingen, som du säger, är han lidande eller annars är han mitt uppe i en orgasm (om jag får säga så rakt ut på din blogg). I vilket fall tycker jag att den är svår att titta på. Jag känner det som om jag klampar in i hans privata sfär.
Ännu en folkabuss, haha! Verkar poppis. Gillar också Alsterdahl och funderar inte så mycket över hennes omslag. Bokomslaget på Stanna hos mig är så där härligt färgstark som man ser kvinnor iklädda klänning i t.ex. Nigeria bär.
Jag har också grava fördomar. Gillar inte omslagen med stereotypa kvinnoporträtt där jag får en känsla av att böckerna handlar om typiska klyschiga kvinnoliv (ungefär sådana som jag läste i Mitt livs novell i tonåren). Usch, hur kan jag tänka så? Jag behöver också råda bot på mina fördomar.
GillaGillad av 1 person
Låter som om omslaget till din kommande bok blir jättefint. Ska bli så spännande att både se det och läsa boken. Finns det ett utgivningsdatum nu?
Vad intressant, visste inte att det hade tvistats om hur man ska tolka mannens uttryck på omslaget till Ett litet liv. Med tanke på handlingen tog jag lidandet för givet. Min analys var inte särskilt djup men håller med dig, att titta på det är som att klampa in i en privat sfär.
I texten om Berit har jag en sekvens där en folkabuss förekommer – en grön – men det vore verkligen att gå för långt om jag smällde till med en sådan på omslaget. Fast nog är de fina 🙂
Ja, tyvärr finns det många omslag med stereotypa kvinnoporträtt. Jag tycker det är tråkigt med alla kroppar utan ansikten och kombon stilettklack plus ett glas rödvin lockar mig inte heller. (Fast kanske ett par vandrarskor och lite rödvin 🙂 )
GillaGilla
Ja 😀 håller med om att folkabussar är söta. Så förstår dig om du kanske bestämmer dig för det när det blir aktuellt. Föredrar också vandrarskor och ett glas rödvin eller två. Eller joggingdojer.
Ja om planen håller publiceras min bok 14 maj 2019! Det blev lite senare än vad som sas tidigare. Gör inget. Börjar bli en aning darrig och ångetsfylld. Men nu är det för sent och det är klart att jag slår till nu när jag har chansen. Funderar på om jag ska ha releasefest eller inte. Lutar åt att inte ha det. Ogillar själv den där köppressen som inte går att undvika. Går det att ha fest utan köptvång ;-)?
GillaGillad av 1 person
Joggingdojor går också bra 🙂
Vilket fantastiskt bra datum – det kommer jag att minnas. För det är min födelsedag 🙂
Jag kan tänka mig att det blir darrigt och ångestfyllt. Du hinner fundera på releasefest ett tag till. Kan du inte skriva i inbjudan att det inte finns något köptvång, att du bara vill fira med dem du bjuder in? Det är ju hur stort som helst att du debuterar.
GillaGilla
Fördomar har vi allihopa och visst är omslagen viktiga. Det är ju de som ska dra våra ögon till sig om vi inte känner till författaren. Sen läser man baksidestexten och bläddrar lite. Det kan nog vara så att man bryr sig mer om omslagen än man tror. Vi är nog lite lättpåverkade, åtminstone jag!
GillaGillad av 1 person
Tror också att omslagen betyder väldigt mycket och det är lätt att köpa på sig för många böcker bara för att de ser så fina ut. Känns som en hel vetenskap … Men det är kul att studera dem.
GillaGilla
Åh är det din födelsedag! Vilket sammanträffande. Tack för att du tycker att det är stort, min debut. Jag ser fram emot din!
GillaGillad av 1 person
Det blir en dundrande bra dag 🙂
Tack, min kommer så småningom.
GillaGilla
Jag som är stort fan av omslag och har en del personliga och helt oprofessionella åsikter blir så lusten på att skriva nåt om vad jag gillar och inte gillar nu. Jättekul att du tog upp det. 😊
GillaGillad av 1 person
Kul om inlägget inspirerade. Ser fram emot dina tankar.
GillaGillad av 1 person
Helt klart är att omslagen signalerar en hel massa, och att det är väldigt svårt att veta vad det signalerar till olika människor. Håller med om att folkabussar är supergulliga, men vi har sett dom förut och kanske är det därför som de signalerar medioker feelgood?
Älskar omslag, ”kan” ingenting om omslag, men brukar under skrivprocessen sitta och göra (extremt fula) skisser till mina böcker, eller bara ett mood board på datorn, men exempel på färger jag gillar, samt snygga omslag som jag avundsjukt önskar var mina 🙂
Kul inlägg!
GillaGillad av 1 person
Jag gör inte skisser men brukar spara bilder som inspirerar till mina omslag. Saknar mitt Indesign, hade gärna på skoj gjort ”färdiga” med titel och mitt namn, bara för att se hur det skulle se ut. Vid tillfälle vore det roligt om du på din blogg lade upp något av de där omslagen som du är avundsjuk på 🙂
GillaGilla