Författaren, föreläsaren och bloggaren Johan Nordansjö debuterade med Mitt nakna jag 2005. Romanen är en fiktiv berättelse om Max som inte har haft någon tjej och som längtar efter kärlek och sex. Precis som författaren har Max en cp-skada. ”Självfallet speglar boken delar av min egen verklighet. Jag ville diskutera livet, kärleken och drömmarna utifrån en ung rullstolsburen mans perspektiv”, sa Johan Nordansjö när boken kom.

På sin blogg berättar han om sina föredrag han ofta har i skolor. De är mycket uppskattade. En person skriver: ”Jag kommer nog minnas Johans föreläsning i många år framöver, säkert hela mitt liv. Tänker på hans förutsättningar för att lyckas var riktigt illa, men han gav inte upp, hans vilja övervann allt. Så stark och engagerad person.”

Du har sagt att du skriver ungefär fem tecken i minuten och att din bok tog elva år att skriva klar. Vad hände med dig och ditt skrivande under dessa år?

– Nu skriver jag tio tecken per minut, så övning ger färdighet. Ju längre tid som gick åt till att skriva romanen, desto bättre blev jag på att skriva bra. Farfar var duktig på att skriva, även min far är det, så jag har väl ärvt något av deras kunnande. Jag har läst mycket i mitt liv, tidskrifter och romaner, och 2004/2005 gick jag en skrivarkurs på Åsa Folkhögskola i Sköldinge utanför Katrineholm, och där lärde jag mig mycket.

– Jag hade tre stora mål i livet. Jag menar då riktiga höga mål. Ett av dem var att skriva en roman som skulle bli utgiven på ett förlag. Jag fick romanen klar tack vare min styrka. När jag verkligen vill något är det knappt något som kan stoppa mig.

Vad skriver du på nu?

– Jag hinner bara skriva på bloggen och manus till föredragen. Jag har nu familj, fru och två barn. Att skriva en del två av Mitt nakna jag, vilket jag tänkte göra för fyra år sedan, det hinns inte med.

Hur ser en idealisk skrivardag ut? 

– Jag åker till mitt kontor i Hagsätra. Är där runt nio. På vägen dit sitter jag och läser en god bok på tåget och tunnelbanan, en perfekt uppvärmning för att sedan sätta igång att skriva. Det ska vara tyst när jag skriver, vilket det är. Om jag vill se och höra folk, öppnar jag bara dörren och uppfattar mina kollegor. Det är behövligt ibland. Efter ett litet tag stänger jag dörren och går åter in i min bubbla. Lunch blir det fram emot ett. Skriver till fyra, därefter hemfärd mot Täby.

Johan Nordansjö bloggar för Omsorgsfamiljen personlig assistans.