I onsdags skickade jag trettio sidor till manusgruppen. Det är inte fyrtio sidor som vi får skicka, men det är heller inte tjugo sidor som jag länge trodde skulle bli det antal som jag mäktade med.
Jag skriver några timmar varje dag och resten av tiden tänker jag på manuset. Så borde bli mer kan man tycka. Men jag är en långsamskrivare och texten jag skickar vill jag ska vara bättre än rena råmanuset.
Sedan sist har jag varit på två releaser. Direkt efter förra manusmötet åkte jag till Södermalm och hann få Vinterbad – en handbok signerad av Lisa Bjerre och Heli Björkman. Och härom veckan på Akademibokhandeln i City lanserade Sara Molin sin nya bok Frågar åt en vän.
Temperaturen ute var mild och skön båda de här kvällarna. Förutom att träffa trevliga människor bar jag på en ljuvlig känsla av att allt är möjligt. Jag kunde röra mig fritt. Jag kan (kanske) också skriva en bok som blir antagen.
På onsdag har vi nästa zoommöte. Då kan det bli andra känslor 🙂 och nya restriktioner.
När jag skriver råmanus, då går det undan. Lätt tusen ord på en dryg halvtimma. Och ibland ger det rätt mycket att redigera. Och ibland är det klockrent – dock inte så ofta som jag hoppas.☺️
Min stackars testläsare utmanas i att läsa både oredigerat och redigerat. Och klarar det bra. Till min fördel.😊
Så roligt att träffa Sara Molin. Har bara pratat lite kort med henne men hon – och hennes mor som jag stötte på samtidigt – verkar så himla gulliga. Ser fram emot att läsa hennes senaste.🙂
GillaGillad av 2 personer
Wow, tusen ord på så kort tid – önskar att jag kunde. I och för sig kan jag när jag börjar med en ny scen snabbt skriva ner miljö, idé till dialog, vem, vad, känslor etc som kan bli en sida lång för att sedan sakta ta itu med vad jag hittat på. Men no more Na No.
Jag pratade lite med både Sara Molin och Birgitta Gunnarson den kvällen. Väldigt trevligt.
GillaGillad av 1 person
Bara jag har ett hum om vad jag vill skriva går det liksom av sig själv. Sedan gäller det att fylla ut. Snygga till. Vässa och fördjupa. På rätt ställen och på rätt sätt. Och det är det svåra.
Så roligt att höra att du fick prata lite med Brirgitta också.🙂
GillaGillad av 1 person
Vässa och fördjupa är mitt roligaste ämne 🙂 Ja, roligt att de var där båda två.
GillaGillad av 1 person
Åh, vad härligtmed en långsamskrivare till😊Man är ändå inte ensam. Och; huvudsaken är ju att man blir nöjd, och kan ha det tålamodet. När jag tycker att det går väldigt segt försöker jag tänka att när andra läser boken sedan är det ingen som bryr sig om när den publicerades, bara att den håller. Eller hur?
GillaGillad av 3 personer
Det har du rätt i, ingen bryr sig om när den kom, bara att den håller.
Och så får man öva på sitt tålamod …
Jag vet ju att du har mycket att göra men jag hoppas att du får små luckor när du kan skriva.
GillaGillad av 1 person
Det är inte hastigheten som räknas, det är slutresultatet. Hur vi sedan tar oss dit är egentligen av ringa vikt, huvudsaken är att vi tar oss dit 🙂
Så kul att gå på releaser – och särskilt Saras. Tänk när vi alla möttes i bloggosfären för typ sex år sedan och ingen av oss hade kontrakt, nu är Sara författare ”på riktigt” och jag ska debutera, så självklart (!) kan du också det. Tänker att det handlar så mycket om tur och tajming också.
Heja dig Eva 🤗
GillaGillad av 2 personer
Tack för pepp! Jag, som blir otålig ibland, blir stärkt av dina ord. Slutresultatet, inte hastigheten, jag ska komma ihåg det.
Jag brukar säga att förr, för fem sex år sedan, lärde jag känna ett gäng aspirerande författare genom bloggen och genom manuskursen men att jag nu nästan inte känner någon alls – för nu är alla utgivna författare! Fantastiskt egentligen att så många har eller ska debutera. Jag vill verkligen följa er spåren.
Ja, så kul med releaser! Jag ser fram emot ytterligare en om några veckor. Den här hösten, i pandemins mellanrum, har det varit särskilt fint och speciellt.
GillaGillad av 1 person