Om rädslan för skrivarkurser

Lite då och då läser jag på olika forum att vissa författare, eller aspirerande författare, är rädda för att skrivarkurser riskerar att skapa en likriktning i människors skrivande.

Kanske finns det kursledare som slänger fram en formel, jag vet inte, jag vet bara att kursen jag går på inte gör det. Vi är nio deltagare och vi skriver fantasy för barn, fantasy för vuxna, spänningsroman, historisk roman, relationsroman och så vidare och alla har sin stil, sitt språk. Och ingen försöker ändra på det.

Låter det som om jag längtar till nästa kurstillfälle? Jajamänsan det gör jag 🙂

Det här inlägget postades i mitt skrivande. Bokmärk permalänken.

36 kommentarer till Om rädslan för skrivarkurser

  1. MarveW skriver:

    Med rätt lärare så är det toppen!

    Liked by 1 person

  2. annisvensson skriver:

    Hej Eva, intressant. De skrivarkurser jag gått har enbart varit utvecklande och inspirerande. Gett mig mer fart i skrivandet, pepp och goda insikter. Har aldrig upplevt någon slags likformighet, snarare uppmuntran till att låta vara och en hitta och ha sin egen författarröst. Så jag har bara positivt att säga om skrivarkurser. (Varit på kurser med Kim M Kimselius och Helene Laestadius Loman, båda superbra. (Nu är jag sjukskriven m ryggskott, men annars har kurserna gjort så att jag skriver bättre och med mer fart. Hoppas snart vara tillbaka där).

    Liked by 1 person

  3. Ethel skriver:

    Nej, jag förstår inte varför och vem som med ojämna mellanrum sprider den här åsikten. Varje gång blir det höga protester från de flesta. Alla kursledare och skrivarcoacher jag har träffat säger att det inte finns någon formel. Förstås. Ibland funderar jag på om, jag utan att vilja det, härmar kända författare eller författare som jag beundrar. Men jag kan inte hitta det i mina texter. Enda gången någon har jämfört mig med någon annan var en person som tyckte att jag skrev liknande Roald Dahl och jag har aldrig läst något av honom. Så det så ;-).

    Önskar dig många trevliga kurstillfällen i framtiden! Låter så roligt.

    Liked by 1 person

    • Eva Karlsson skriver:

      Nej, jag vet inte heller varför det dyker upp då och då. Tror det finns ett samband med alla deckare som ges ut, att en del läsare tycker att många är rena skräpet och liknar varandra, lite som om de skrev efter mall. Jag har läst för få deckare för att ha någon åsikt.
      Roald Dahl var inte sämsta 🙂
      Tack, jag ser fram emot mina kurstillfällen.

      Gilla

  4. Annika skriver:

    Jag skulle verkligen vilja gå en skrivarkurs, ser bara fördelar, men det finns ingen där jag bor. Jag överväger att gå en på distans, om jag kan hitta någon som känns rätt (och som inte ruinerar mig 😊) Har svårt att se vad som skulle försämras av att diskutera sin text med andra likasinnade.

    Liked by 2 people

    • annisvensson skriver:

      Hej Annika, då kan jag verkligen rek Kim M Kimselius kurs som finns på distans, bra pris och man gör steg för steg i egen takt. Den heter Hitta glädje i skrivandet. Lycka till!

      Liked by 1 person

    • Eva Karlsson skriver:

      Bra tips från Anni.
      Annars undrar jag om du har kollat folkhögskolorna? Eftersom många av dem har distanskurser borde det finnas skrivarkurser också där man eventuellt träffas i början av terminen och i slutet.
      Jag har hört dem som också startar en cirkel för att diskutera varandras texter. Jag vet inte om du skulle gilla det, men det går ju alltid att efterlysa likasinnade i samma område på någon av FB:s alla författargrupper 🙂

      Gilla

  5. Jag är väldigt positiv till skrivarkurser. Har gått flera (och går en just nu) på universitet, samt att jag gått en kurs på folkhögskola och även själv lett skrivarcirklar, och deltagit i andras skrivarcirklar. Det beror nog helt på kursen, läraren etc. ibland kanske det finns en likriktning men då tänker jag att det nog inte är en bra kurs 😉 På de kurser jag gått känner jag att man får verktyg, avsätter tid till sitt skrivande, peppar varandra och bygger upp en skrivande gemenskap. Det är rätt magiskt när man går på kurs/cirkel och alla läser upp texter med helt olika språk, fantastiskt tycker jag, som du skriver i ditt inlägg, alla har sin egen stil, sitt eget språk.

    Liked by 1 person

    • Eva Karlsson skriver:

      Intressant att få höra om dina erfarenheter. Du har långt större erfarenhet av skrivarkurser än jag men tycker som du att det ger väldigt mycket på olika plan.
      Det finns säkert dåliga kurser också, men de verkar inte dominera marknaden i alla fall 🙂

      Gilla

  6. Bara hittepå skriver:

    Åh, jag har så många tankar kring detta. Får se om jag kan strukturera dem…

    Jag tror faktiskt att det finns en viss risk för likriktning. Även om det är stor spridning på vad som diskuteras på olika kurser, så finns det ju vissa saker som återkommer – “show, don’t tell”, byt inte vilken karaktär du befinner dig hos mitt i ett stycke, ha inte för långa miljöbeskrivningar etc etc. Vissa av dessa saker ser vi som sunt förnuft idag, men det rör sig ju ändå om konventioner och romaner om 100 år kommer kanske skrivas på helt andra sätt. Sedan är ju frågan om sådan likriktning är något dåligt, och det vet jag inte om jag tycker att den är särskilt ofta. Ibland kan jag känna att det blir lite väl polerat och att det tar död på känslan för mig, men det är sällan.

    Sedan är förstås frågan om detta är skrivkursernas förtjänst/fel. Spelar inte förlagen en större roll? Alla förlag jag någonsin har hört talats om drunknar i inskickade manus. Det måste rimligen finnas en viss bredd i hur skrivkursifierade (om vi nu för ett ögonblick kan tänka oss att ett sådant begrepp har en mening och innebär ett problem) dessa manus är? Och dessutom kommer ju förlaget att ha synpunkter på de texter som ges ut.

    För att inte tala om det elitistiska stråk som ofta finns i kritiken av skrivkurser. Tänk om vem som helst skulle kunna skriva en bok, hur skulle det se ut? Vilket är ironiskt, för vad är listan över Stora Författare om inte extremt likriktad? Men nu måste jag sova, så den diskussionen får vänta till en annan gång. Jag avslutar bara med att säga att det gläder mig att du hittat en så givande kurs!

    Liked by 1 person

    • Eva Karlsson skriver:

      Vad intressant, tack, du tog ett större grepp! Håller med, den eventuella likriktningen kan lika gärna initieras av bokförlagen. Eller så kommer den från författarna själva som påverkas av dagens influenser. Om det ska vara kort eller lång kjol just nu, typ.
      Kritiken mot kurser kommer, som du säger, även från de Riktiga författarna. Jag kan tänka mig att de anser att om det går att lära sig att skriva en bok på en kurs, då kan det inte vara en riktig bok. 🙂
      Tack, jag är jätteglad att jag har hittat den här kursen. Ska dit i morgon.

      Gilla

  7. Hörde på podden ”Skriv en bestseller – eller en annan bok” och de var inne lite på temat, men med vinkeln att vissa säger att de inte läser för att de inte vill att deras eget språk ska färgas. Ninni Schulman var riktigt hårt i sin dom och sa att den inställningen är ”riktigt sjuk” och att de som resonerar så måste ha något slags Gudskomplex.
    Om det fanns en fara i likriktningen av konstnärliga uttrycksformer bara för att formerna lärs ut, skulle det finnas varken konstutbildningar eller teaterutbildningar. Att lära sig grunden för att kunna sätta sin egen prägel kan väl aldrig vara fel?

    Liked by 1 person

    • Eva Karlsson skriver:

      Bra exempel med konst- och teaterutbildningar. I de fallen pratar man väl inte om likriktning?
      Jag har också hört folk säga att de inte vill läsa eftersom det påverkar deras eget språk – lite förmätet tycker jag. Tycker för övrigt att podden med Ninni Schulman och Caroline Eriksson är bra – bra idé att strukturera upp alla poddprogram i förväg och sedan blanda intervjuer och lyssnarfrågar med egna tankar och tips.

      Liked by 1 person

      • Ja, jag gillar också podden, från början var den lite basic men allt eftersom den ”hinner ikapp”min process så blir den mer och mer intressant. Alltid lär man sig något!
        Lyssnar du på några andra bra skrivpoddar?
        Både ”Boktorsk” och ”Författarpodden” brukar jag lyssna på med jämna mellanrum. ”Skrivradion” av Jeanette Niemi också ibland.

        Liked by 1 person

      • Eva Karlsson skriver:

        Mitt poddlyssnande går i perioder, i våras upptäckte jag Boktorsk och lyssnade varje dag ett tag. Såg att Författarpodden hade kommit med ett nytt avsnitt: Välj dina auktoriteter. En av frågorna tror jag handlar om hur många gånger man ska ta ett nej från bokförlagen. Passar mig 🙂 och tror jag ska lyssna nu i dag på vägen in till skolan.

        Liked by 1 person

      • Vad spännande! Jag ska också lyssna på det avsnittet. Känner igen periodandet, jag blev tipsad om ”Boktorsk” för ett tag sedan och lyssnade på en massa gamla avsnitt, samma med ”Författarpodden”. Men det är skönt att ha hunnit ikapp eftersom det blir lite mycket av samma goda 🙂
        Än så länge så kan jag förstå alla nej jag fått, det jag skickat in har inte hållit måttet. Den dag jag känner att det jag skrivit är så bra att det är obegripligt att de säger nej får jag kanske fundera över den saken också 🙂

        Liked by 1 person

      • Eva Karlsson skriver:

        Håller med om poddarna, ibland får man lite mycket av det goda 🙂
        Jag förstår också alla nej jag fått. Mer eller mindre. Tycker dock att de borde ha nappat på det senaste, att de gillade det så mycket att de var beredda på att satsa på det om jag skrev om en del. 🙂

        Liked by 1 person

      • Förlaget gillade det så mycket att de ville satsa om du skrev om lite?! Eller missförstod jag? För det är ju hur stort som helst!

        Liked by 1 person

      • Eva Karlsson skriver:

        Då skrev jag tokigt. Det var min önskedröm 🙂 Jag har skickat in fyra manus under årens lopp. Manus nr 2 fick jag tillbaka med en positiv refusering på två sidor. De ville se ett omarbetat manus. Och där gjorde jag en miss och försökte göra om så fort som möjligt. (Jag har skrivit om det på bloggen.) Det senaste manuset som jag skickade iväg i våras där har jag hittills fått veta att jag skriver väldigt bra och har ett bra driv men att de inte ser hur de kan sälja in min historia. Det faller alltid på min historia 😦

        Liked by 1 person

      • Men att få tillbaka en tvåsidors refusering är ju jättebra! Jag har fått 99% standardsvar. Hur kom det sig att du skyndade, hade de satt en deadline? Länka gärna till ditt inlägg om det så kan jag läsa 😊
        Faller på historien… ja du, är inte det väldigt subjektivt? Rätt person ska läsa, som är inspirerad av rätt saker just då, som är på rätt humör. Så många faktorer som egentligen inte handlar om storyn som sådan. Är en historia bra berättad så kan den handla om nästan vad som helst tycker jag.

        Liked by 1 person

      • Eva Karlsson skriver:

        Men du har i alla fall fått en positiv refusering?
        Håller med, ibland är det subjektivt, men ofta (som i mitt fall) handlar det om att historien inte är färdigtänkt och inte tillräckligt övertygande.

        Här är länkarna: https://riktigare.com/2015/11/17/en-positiv-refusering-och-mina-pafoljande-misstag/

        https://riktigare.com/2015/11/17/del-2-den-markliga-fortsattningen/

        Liked by 1 person

      • Läste båda inläggen och de var tänkvärda. Men först och främst så är det oerhört bra att ha fått två sidor med kommentarer om manuset. Det har jag aldrig fått, det enda de kostat på sig till mig är uppmuntrande ord på vägen, vilket uppskattats.
        Känner igen det där med omarbetningen, i mitt fall har jag småändrat och petat men aldrig gjort jobbet ordentligt. Inte som jag gör den här gången, då jag bara återanvänt grundstoryn till viss del men byggt upp den i ny form.
        Hur gick det med återanvändningen av manuset? Känner du dig extra peppad efter den där refuseringen (när det som sved lagt sig) och håller det i sig?

        Liked by 1 person

      • Eva Karlsson skriver:

        Härligt att du gör om och känner att du gör jobbet ordentligt. Man lär sig vart eftersom 🙂
        Jag blev ju jublande glad för att jag fick den där långa positiva refuseringen men kan inte säga att det håller i sig. Då är jag mer glad för det positiva jag har fått nu i sommar. Jag har använt en person som fanns i det där manuset som Bonniers delvis gillade men resten har jag kastat.

        Liked by 1 person

      • Vad kul att du kunde bli glad! Jag är så knäpp att jag blivit glad över till och med standardrefuseringar 😄 Men jag förstår att det avtagit även för dig, man vill ju mer!
        Jättespännande att du ”återanvänder” en karaktär! Har den precis samma personlighet?

        Liked by 1 person

      • Eva Karlsson skriver:

        Det är Gabriel som är min recyclade karaktär. Han var tredje viktigaste personen i det gamla manuset, i det här är han nummer ett. Han har samma personlighet men han är lite för dunkel. Jag måste lära känna honom bättre.

        Liked by 1 person

      • På så vis, vad spännande! Det är intressant hur vissa karaktärer blir rena mysterierna, kan tänka mig att de kan visa andra sidor om de stoppas in i andra sammanhang – och kanske dessutom får en huvudroll. 🙂

        Liked by 1 person

      • Eva Karlsson skriver:

        Han var lättare att ha att göra med i mitt förra manus 🙂

        Gilla

  8. Pia Widlund skriver:

    Jag har gått några skrivarkurser och har inte upplevt att det är någon kursledare som försökt skapa likriktning. Är man en stark individ tror jag nog att man har så mycket ”av sitt eget” i skrivandet så att ingen ska kunna påverka det man gör. Visst finns det vissa grunder som man bör lära sig men sen bör det vara fritt fram att skriva eget.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s